Utgångspunkten i tyska reggaestjärnan Gentlemans sjätte album är ett stort piano, placerat i hans lägenhet i Köln. Här har han lärt sig spela, klinkat fram melodier och stämmor och producerat det mesta av musiken på “New Day Dawn”. Tyvärr. Skivan domineras av bleka, akustiska låtar, fria från smutsigt sväng som jag vill ha till hans polerade röst. Vissa spår, typ “Road of Life”, är helt okej då Gentlemans hesa sång läggs på en modern one-drop produktion. När han på andra spår utforskar sitt förflutna och innersta tankar till stråkar, piano och klockspel blir det rent ut sagt outhärdligt.
Gentleman: New day dawn
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.