En affärsidé för grånade singer/songwriters med gott sångminne: Turnera ensam med gitarr och elpiano och låt publiken bestämma låtarna. Simple as that.
"Solo acoustic" kallar Jackson Browne sina konserter, där ingen kväll blir den andra lik. Jag var med om en konsert hösten -04. Den var avslappnad, improviserad och mycket underhållande.
Här önskas låtar från de senaste tio åren. Poltiska kommentarer och inkännande, melankoliska kärleksballader, som låter bra även i det intima formatet. En personlig röst, ett schysst gitarrspel och närhet till publiken. Vad kan man mer begära?