Jormin hetsar med svärta och ljus

Foto: Fotograf saknas!

Musik2005-04-15 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

‚PÅ CDCCCC

Anders Jormin: In winds, in light

(ECM/BonnierAmigo)

Det är som att ta munnen full med salt och socker och försöka hålla isär kontrasterna med en allt mer förvirrad tunga.

Sedan får man styrsel på blandningen.

En berättelse

Som när basisten Anders Jormin fogat samman 16 sånger för hedningar och kristna, om natur, himmel och helvete. En berättelse med ena foten i svärtans återvändsgränd och den andra på ljusets vita vidder.

Albumet är ett timslångt, fullmatat, andligt drama med en tydlig och styrd rollfördelning.

Anders Jormins sjungande bas är som en sammanhållande frälsare med pondus och tvivel i den eviga dragkampen mellan moralens onda och goda avsikter.

Karin Nelsons omtumlande kyrkorgel är en jordbävning som försöker få fotfäste och lugn för att svara på livsdramats stora frågor.

Slagverk lugnar

Raymond Strids kryllande slagverk lugnar och hetsar vilt. Ena stunden som snäll terapeut och plötsligt som en irriterad magister.

Marilyn Crispells piano sköter andliga låg- och högtryck, suckar snett och sparkar lika ofta de andra som hon plåstrar om deras sår.

Sångcykel

Lena Willemark har berättarrollen som upprorets och försoningens drottning med en röst som går från tortyrilande vrål till smekande kärleksvisa.

Jormins sångcykel sveper fram från mörkrets stiltje med vind mot ljuset. En resa om moral och livsvilja, ett pärlband av upplevelser.