"Och du sade: efter det här kommer du aldrig att skriva en ledsen sång
Och jag sade: då kanske jag måste gå härifrån
För ledsna sånger är vad jag handlar om."
När Karin Ström sjunger de orden önskar jag att alla hennes texter ska vara lika drabbande klarsynta och självironiska, att all hennes skruvade elektroniska pop ska vara lika slagkraftig och att alla hennes refränger ska vara lika starka.
Men så är det inte.