Den här Liverpoolfödda damens musik är så tassande avslappnad att om den bara lutar sig tillbaka lite till så tippar den över. Och det vore väl synd. För även om jag personligen tröttnade på hennes sordinerade röst och sjuttiotalsdimmiga Nick Drake/Joni Mitchell-fasoner redan efter den nu tio år gamla "Little black numbers", så är det svårt att ha några större invändningar. Det vore som att irritera sig på en kopp varm choklad. Och likt en sådan värmer Williams sköra skönhet många ensamma hjärtan.
Kathryn Williams: The Quickening
CCC Kathryn Williams: The Quickening, One Little Indian/Border
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.