Jag tillhör inte den stora skaran svenskar som avgudar detta Ånge-gäng, men det går inte att förneka att Takida levererar välspelad radiorock som passar utmärkt för flickrummet. Bandet har hämtat mycket inspiration från sina amerikanska förlagor inom postgrungen och precis som tidigare handlar det här om melodiös, klatschig och klibbig hårdrock med stänk av vemod och brustna tonårshjärtan. Robert Pettersson har en stark röst, men borde sluta med sina Eddie Vedder-pastischer. Låtarna "Deadlock", "Hours", samt avslutningen med "Trigger" och "Too late" är starkast på skivan. Plattans ballad "The things we owe" är ingen ny "Curly Sue", men funkar garanterat som tryckare på fritidsgårdsdiskot.
Klatschigt och klibbigt från Takida
CCCTakida: The darker instinctUniversal
Foto: Baldur Bragason
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.