Nu känns det som att Nine Inch Nails allsmäktige ledare Trent Reznor och jag möts på halva vägen. Kvar från den tidigare industrirocken är endast lite brusiga samplingar här och där, de är mycket irriterande men håller sig så pass mycket i bakgrunden att jag nästan kan bortse från dem.
I övrigt är "Year Zero" en lång, långsam, bitvis fragmentarisk, och dyster popskiva som kräver stort tålamod av lyssnaren. Ett tålamod jag sällan har.
Men i ett mörkt rum med hörlurar på lyckas Trent Reznor locka mig tillräckligt mycket för att jag begrundande ska hänga kvar till slutet.
PELLE GUNNARSSON