"November min vän, vattnet stannar, det blir stilla över sjön."
Få visor hyllar den mörka månaden november. Barbro Hörbergs "November min vän" är ett vackert undantag, här känsligt tolkad av Irma Schultz Keller.
Barbro Hörberg kom fram på Stockholms litterära kabaréer i mitten på 50-talet. Där uppträdde hon med Olle Adolphson, Pär Rådberg, Beppe Wolgers med flera. När den svenska visvågen svallade som högst i mitten på 60-talet flyttade hon till Paris och började skriva eget, inspirerad bland annat av den radikala vissångerskan Barbara. Hörbergs bärande idé var att ett enkelt talspråk kan användas även när man sjunger, och att man den vägen kan nå en stor publik. Hennes lika kloka som underfundiga, visor träffade hjärtat på många. Hon dog i cancer, blott 43 år gammal, 1976.
Men visorna lever, både på scenen och på skiva. Nu har Lasse Lindbom med säker hand producerat ett album, där en brokig skara artister tolkar henne. Att erfarna vissångare som Anna-Lotta Larsson och Rikard Wolff gör det med den äran förvånar inte, men här finns också mer oväntade fullträffar. Afro-Dite förvandlar den småfräcka visan om bilmekanikern "Långe Bengt" till glatt sexig gospelfunk. Anne-Lie Rydé gör den ironiska "Vill du bli min soptipp" med skön schlagerkänsla. Meja och Pernilla Wahlgren är andra som överraskar.
En av Hörbergs finaste visor är "Gamla älskade barn" som handlar om en uteliggare. Susanne Alfvengren gör den rakt och okonstlat. En höjdpunkt!
Visst blir det lite splittrat. Men det är okej. Barbro Hörberg tog själv ut svängarna: cabaret, chanson, jazz, visa, monologer. Allt var tillåtet, bara det berörde publiken.
Och berörde gjorde det ju - och gör alltjämt.
10 kr per såld/nedladdad skiva och ev överskott går till Cancerfonden och kampanjen Rosa bandet.