I en minutkort och poetisk andhämtning mjukstartar de med "Decade". Sedan söker sig trion in i 23 minuter långa "Premonition" som till slut exploderar i rå musik.
Med oron som kvarn mal de musiken till byggstenar att skapa nytt med, en programförklaring till Leucocyte. Namnet på vita blodkroppar, kroppens krigare, de som bekämpar angrepp och ständigt måste förnya sig för att orka med jobbet.
Här en fysisk spelmedicin mot lättja och rutiner. Bränsle för att gå vidare i trions nu avslutade och exempellöst framgångsrika internationella karriär.
Kapitelsviten Leucocyte är hård terror från Öströms bankande trummor, melodigrönska i Svenssons makalösa piano och Berglunds förvrängda bas som vispar bort ro och bekvämlighet.
Ett gastkramande och påträngande spel med analog elektronik som grus i ljudmaskinen.
Motsatsen är harmoni och balans i "Still". En fri resa som kretsar runt sig själv, en organisk andning liksom den sökande "Ajar" med sentimentalt anslag.
Låtarna pendlar mellan frid och terror. Ett omtumlande och sovrat urval från två dagars frispel med kompositionslösa improvisationer under gruppens Australiensturnén i början av året.