Mer sammanhållen Laleh

CCCLaleh: Me and SimonWarner

Laleh kan sannerligen sjunga. Bild: WARNER

Laleh kan sannerligen sjunga. Bild: WARNER

Foto: Fotograf saknas!

Musik2009-01-21 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är lätt att falla för Laleh Pourkarim. För den sköna rösten, för modet att uttrycka sig på tre språk - och för integriteten. Hon komponerar, producerar och spelar ofta alla instrument i studion. Här är det dock hennes band som står för det mjuka, elastiska kompet.

När Lalehs musik är som bäst öppnar den sig och lyfter strax före refrängerna. Lyssna på "November" på andra albumet "Prinsessor" så hajar du vad jag menar. Här finns en liknande stegring i inledande "Big City Love".

De tre språken, svenska, engelska och farsi (persiska) har ändå medfört att Lalehs album har känts splittrade. Även om uttrycken här också skiftar, från stråkskyarna i det new ageiga Arn-soundtracket "Snö", det läckra gitarrploppandet i "Bjurö klubb" till de mer orientaliska slingorna i "Farda" så känns ändå Den Viktiga Tredje Skivan mer sammanhållen.

"Me and Simon" är ingen musikalisk sensation. Men den är lika genomarbetad som lättlyssnad. Flera av spåren lär bli radioplågor. Och så vill jag ge ett fång tulpaner till Laleh för alla läckra sångstämmor!