Under några år i början på 1970-talet jobbade Lasse T och Lasse Å som handelsresande med proggrörelsens LP-skivor i plastkassar. Vi var anställda av SAM-distrubution i Vaxholm.
Jag var slö, okänd och sålde få plattor. Han var aktiv, känd och sålde fler plattor.
Där tar det roliga slut. Detta är ingen hämnd, men ett dåligt album.
Lasse Tennanders röst är sträv som torkat hajskinn. Musiken elegant, slank och avskalat rak. Här sjungs många andras visor på rad. Men när den miljonte varianten av "Jag ger dig min morgon" rinner ut lägger jag öronen åt sidan.