Jaha. Första studioalbumet på 24 år med de gamla modslegendarerna inleds med en syntslinga skrämmande lik introt till "Baba O´Riley" från det nu trettiofem år gamla albumet "Who´s Next". Det fortsätter med välbekant pompös The Who-rock, uppblandad med stillsammare akustiska folksånger och avslutas med - håll i er! - en minirockopera i tio akter.
Det är ansträngt, snyggt, pretentiöst, intelligent och proffsigt. Det är också välproducerat, väldigt brittiskt och ... förbannat tråkigt.
Roger Daltreys bräkanden är mest tröttsamma och Pete Townshends försök att leka Tom Waits i "In the ether" hade platsat bättre i en buskis av Stefan & Krister.
Det känns lite som om de två överlevande Whoarna parodierar sig själva. Kanske är jag orättvis, The Who har aldrig varit några stora favoriter, men jag kan för mitt liv inte uppbringa någon entusiasm inför det här.
Johan Kronquist