Jeffrey Lee Pierce var ett odjur, uppfött på punk och blues. Besatt av rock´n´roll och poesi. Han älskade Blondie och startade deras fanclub i Kalifornien. Han älskade The Doors och försökte likna Jim Morrison på alla sätt. Han var navet i Los Angeles bandet The Gun Club. Och det känns självklart att ett hyllande citat från Jack White i White Stripes pryder dessa nyutgåvor av tre tidiga skivor med The Gun Club. White är från samma skola som Pierce, de föddes med punk i huvudet och blues i höfterna.
The Gun Club var ett ojämnt band, kanske mest på grund av Jeffrey Lee Pierces alkoholism och att han hela tiden strödde medlemmar omkring sig. Uppsättningar kom och gick. Till slut tröttnade Pierce och gav ut musiken i eget namn istället, men han hann återbilda gruppen innan en hjärnblödning tog honom vid 37 års ålder.
Engelska skivbolaget Cooking Vinyl hyllar bandet genom att ge ut platta två, tre och fyra i deras produktion. De proppar utgåvorna fulla av extra livespår. Men det är mest för Gun Club-fanatikerna. Vi andra köper "Miami" (1982) för originallåtarna och inser att Jeffrey Lee Pierce är en sorgligt saknad rockvisionär.
De andra nyutgivna skivorna är "Death Party" (1983) och "The Las Vegas Story" (1984).