Det har varit en lång väg från den där karaokemaskinen i den lokala affärsgallerian, där en ung Mary J Blige spelade in sin egen version av Anita Bakers "Caught up in the rapture", till detta album, en superstjärnas åttonde i ordning. Historierna om Marys stora personliga problem är välkända. Missbruk, självförtroendekriser och kärlekssorger är sånt som hon bearbetat på sina tidigare album. Nu är det en starkare Mary som sjunger. Hon har gift sig, hittat trygghet och lycka. Hon har dessutom fortsatt att sälja enormt mycket skivor.
Men temana på "Growing Pains" är fortfarande välkända Mary-teman. Sångerna handlar om självrespekt och inre själslig styrka. Hon sjunger om kärlekens upp och ner, lojalitet och svek. Men hennes utgångspunkt är delvis en annan i dag. Nu gäller inte sångerna henne själv på samma sätt, där det förut fanns desperation finns det i dag livsvisdom. Mary J Blige delar med sig, hon sprider sin kunskap och hon gör det på sitt sätt. Hon sjunger fortfarande hjärtat ur kroppen och det är ofta stort att få lyssna. Det som haltar här är låtmaterialet, Mary försöker att fånga in alla olika typer av soul, hon går från gatunivå till finrum och tillbaka igen och det blir splittrat. Hade det inte varit för Mary J Bliges egen pondus hade "Groving pains" inte flugit så högt som det stundom gör.