Exakt när och var Titiyo bestämde sig för att ta allt i egna händer vet jag inte men det tog lång tid att komma dit. Lång tid från genombrottet för nästan 20 år sedan. Lång tid från förra plattan med monsterhiten "Come along" 2001.
Men, efter sju år av tystnad står här nu en förlöst Titiyo och håller fram den sprakande, vemodiga och i långa stunder hypnotiserande "Hidden".
Glöm allt det där vad soul heter, glöm raka hitlåtar och starka refränger. Här handlar det i stället om stämningar.
Hemma i lägenheten har Titiyo ägnat nätterna åt att leka med syntar, lyssna på gammal kraut och ny experimentpop.
Och sakta men säkert har hon gått hit - hit till längst ut på kanten av sin egen själ. Här sjunger hon utan att tveka och utan att leka. Lyssna bara på den nästan åtta minuter långa "Drunken Gnome": där finns det stora svenska vemodet försiktigt invaggat i generationer av elektronisk popmusik.
Men jag tror det är fel att säga att Titiyo har hittat hem, hon har nog äntligen hittat ut.
MATTIAS AHLÉN