Vad finns att säga som inte redan sagts? Eldkvarn är en institution, en del av den svenska kulturhistorien. Sedan debuten 1974 har Norrköpingssönerna gjort en hisnande resa från vilda punkorgier till stillsamma kyrkomässor och får väl i dag anses folkkära.
"Hunger Hotell" bjuder på välbekanta tongångar. Eldkvarn är ett varumärke som instinktivt känns igen. Springsteen spökar i "Vägen till Paradiset" och bjällerklingande titelspåret och i "Barn av sommarnatten" har en Håkan Hellström-poppig lekfullhet smugit sig in.
Jari Haapalainen har blivit något av en husproducent och det är bara att hålla hårt i honom. Han har öra för de nostalgiska pojkarnas fylleromantiska sås-och-potatis-rock.
Här är gott om gästartister, som Ebba Forsberg, Mauro Scocco, Jonas Kullhammar, Peter LeMarc, Nicolai Dunger och Sophie Zelmani. De bildar förtjänstfullt en diskret fond.
Liksom fjolårets utmärkta "Svart blogg" åtföljs nya albumet av en blogg signerad kvarnchiefen Plura. Varför ändra på ett vinnande koncept?
Jag kan tycka att det inte är lika självklara låtar här som på "Svart blogg", men ju mer jag vandrar omkring i "Hunger Hotell" ju mindre lust får jag att checka ut.