Har aldrig riktigt köpt bilden av Freddie Wadling som folkhemsälskling, en som bjuder på skivor till kaffet och sjunger allsång på Skansen. Den bilden har alltid förefallit falsk när den ställts upp bredvid den andra Wadling: han som är släkt med både Freddie Kruger och Captain Beefheart. Aldrig har väl dubbelheten varit tydligare än på just den här skivan. På första cd:n svenska sånger av LeMarc, Andersson Wij, Nordenstam och Ternheim. På andra engelska sånger av Mr Wadling själv. De inhyrda låtskrivarna gör inget dåligt jobb och Freddie Wadling förvaltar sångerna väl. Men det är på cd två som det bränner till. Plötsligt känns Freddie Wadling oförutsägbar och spännande. Det är mörkt, vackert, instängt och skrämmande. Vad som helst kan hända när han knackar på dörren. "Knock knock - daddys home..."
MATTIAS AHLÉN