Tom Waits låter som vanligt och bra när han sjunger som en mardröm med grov, svart röst.
Maniskt och raspigt rosslar han fram frätande musik med kärvt grus och krossat glas i käft och texter.
"Glitter ..." kommer från förra sommarens turnéscener i tio amerikanska och europeiska städer. Där krumbuktar sig schamanen Waits spastiskt och tar sig känslosamt igenom ett antal godbitar från de senaste årens guldkantade låtkatalog.
Waits är en dominant alfahanne i spetsen för ett femmannaband som spelar rått och rätt. Men musikerna hålls tyvärr på mattan av sin demonboss.
Andra cd:n "Tom Tales" är en samling pladdrande mellansnack om udda bagateller och hugskott till hackande piano.