Den lille kungen sitter i ett litet kungadöme någonstans långt bortom lilla Sverige. Egentligen är han ingen riktig kung utan en pojke som mer eller mindre har snubblat över kronan. Han skaffar sig tre ministrar och på inrådan av den till synes maktgalne Howser övertygas han att upptäcka världen och införliva den i sitt harmoniska kungarike.
Snart visar det sig dock att den harmfulla världen även bestå av annat än fridsamma människor. Galna kor och gigantiska grodor är stora hinder. Vidare så är världen inte så inskränkt som kungen trott utan det finns en tillvaro utanför hans stat som givetvis måste upptäckas och införlivas i herraväldet.
När jag spelade Little King's Story såg jag ganska tidigt paralleller med Pikmin, ett spel som hjälpte till att marknadsföra Nintendo Gamecube. I Pikmin styrde man små, gulliga varelser av olika färger. Varje typ av Pikmin hade sin egen unika egenskap och kunde lösa olika typer av problem. Så är det även i Little King's Story, fast här gäller det människor med olika yrken.
Little King's Story har flera olika grundelement. På konvolutet nämns att spelet är en mix av livssimulator, realtidsstrategi (RTS) och äventyrsspel och det tycker jag stämmer. Livssimulatorn är primitiv, men det gäller ändå att bygga upp ett samhälle där invånarna trivs. Hus och kyrka ska byggas och inte minst utbildningshus där människor utbildas till olika typer av yrken. Ju fler hus man bygger ju fler invånare får man.
För att ha råd med allt gäller det att samla på olika skatter. Vissa ligger nedgrävda och till dessa behövs hårt arbetande bönder. För att kriga behövs soldater, för att bygga broar behövs snickare och jägare är bra till att strida på distans och undvika närstrider.
Innan man lämnar staden ska man sätta samman en grupp av människor som man tror passar ens uppdrag. Tyvärr är det inte speciellt lätt att i förhand veta vad för yrkesgrupper som behövs. Därför brukade jag använda så många soldater som möjligt och reservera ett par platser åt vardera av övriga yrkesgrupper.
När man sedan kommer till en halvfärdig trappa är det bara att skicka fram snickarna att göra jobbet. Ser man en nedgrävd skatt, ja då är det bara att skicka dit farmarna. I strid är soldaterna eller jägarna man ska skicka fram.
Jag egentligen bara ett stort minus med Little King's Story och det är hanteringen av släptåget. För det första är det krångligt att ta ut och få rätt sammansättning av gruppen. För det andra har människorna i följet en tendens att fastna bakom trappor och dylikt. Hej, var vi inte sjutton nyss?
Slutligen, en tredje sak som är ytterst irriterande. I stridshettan är det lätt att skicka en person av fel yrkesgrupp att slåss. Det är exempelvis inte så smart att skicka en snickare att tampas med en vidsint groda. Den här delen lämnar verkligen mycket att önska.
Allt eftersom man spelar blir fler och fler hus, uppgradering, yrkesverkstäder med mera tillgängligt att köpa. Det finns till och med en kyrka styrd av en småvresig präst. Det ska gå att viga kära par där, men jag måste ha gjort något fel då jag inte sett till några kärasten. Ens följe uppdateras från 10 till 12 till 17 och så vidare. Det blir fler yrkeskategorier att hålla reda på.
Dessutom finns en lite brevlåda där byns invånare postar små reflektioner. De kan vara så simpla som ett fan-brev. Det kan även vara någon form av utmaning (quest). Exempelvis fanns ett rykte om en galen ko. Skvallret visade sig vara sannt och när kon besegrats blev byborna så glada att de hade en kofestival med kohuvuden som hattar.
Jag saknar detaljstyrning i byn. Det hade varit kul att kunna utpostera vakter på viktiga platser.
Grafiken är visserligen urgullig. Man ser allt snett uppifrån. Tyvärr är upplösningen inte alltför hög vilket gör att det blir aningen grötigt och stundtals, speciellt när ens armé står ihoppackad blir det grötigt och svårt att se enskilda detaljer.
Spelet har en hyfsat stark story. Den berättas av en japansk berättarröst och är textad på engelska. Övrigt tal mellan invånarna består av glada eller förvirrade utrop på något jag tolkar som ett låtsasspråk. Det blir ganska enformigt med dessa utrop efter ett tag. Även trudeluttarna som spelas blir snabbt enformiga.
Little King's Story är ett spel att älska, men även att delvis hata. Den lille kungen och alla invånarna i hans växande kungadöme är otroligt charmiga och spelupplevelsen totalt mycket bra. Det är ett spel man lätt fastnar för i timmar. Synd att smolket i bägaren är väl frustrerande. Kontrollen med en omständlig trupphantering är ett verkligt aber.
Betyg: 8/10