Frogs vs. Storks (PC/MAC)

Nej okej, den där inledningen funkar inte riktigt, vi får ta om det från början. Det här är ett anspråkslöst och lättsamt spel, men som ändå kan vara värt några av dina slantar och lite av din tid. Häng med så ska jag förklara varför!

Målet med spelet är enkelt. Du ska guida din groda till andra sidan av näckrosdammen, men mellan dig och de gyllene näckrosbladen (gräset är grönare på andra sidan, eller guldigare) som är ditt mål lurar en del faror och storkar som försöker sätta stopp för din framfart.

Jaha, lite som en modern version av det klassiska arkadspelet Frogger där en groda skulle ta sig över en väg full av farlig trafik, säger du. Inte alls, säger jag.

Visst finns likheter i temat med grodorna, men där Frogger var ett snabbt arkadspel i realtid är Frogs vs. Storks ett turbaserat pusselspel där det är din klurighet och förmåga att tänka ett par steg i förväg som sätts på prov istället för fingerfärdighet och snabba beslut.

Låt mig förklara hur Frogs vs. Storks fungerar lite mera i detalj!

Du styr alltså en groda som ska ta sig till ett mål. Grodan hoppar fram över ett rutnät av näckrosblad. Tänk dig en spelplan där schackrutorna har bytts ut mot näckrosor. På andra sidan av brädet finns en stork, som kommer att spegla dina rörelser. Går du uppåt går storken neråt, går du åt vänster tar han ett steg till höger och så vidare. Det gäller att planera sin väg så att man inte krockar med dessa vackra fåglar med smala ben.

I början är det ganska enkelt men allt eftersom ökas svårighetsgraden. Fler storkar, speciella hala näckrosor som gör att man glider två steg istället för ett, näckrosor med hål i som gör att grodorna och storkarna hamnar på sina utgångspositioner igen och feta grodor som inte rör på sig självmant utan måste knuffas fram över näckrosdammen är några av de saker som gör de senare nivåerna svårare. Dessutom kommer storkarna på vissa nivåer att ta två steg när du tar ett, vilket också gör att man måste tänka mer i förväg. Att guida en groda förbi en stork är enkelt, men att föra över tre eller fyra grodor i säkerhet är en knivigare uppgift. Som om inte det vore nog kan man även komma tillbaka till nivåer man redan klarat för att försöka ta alla bonusobjekt i form av blommor, flugor och ägg, som endast ligger kvar på sina näckrosor tills en stork passerat där (med undantag för äggen som inte förstörs så lätt). Att ta dessa saker är inget krav för att klara av nivåerna, men helst vill man ha så hög poäng som möjligt också, eller...?

Man skulle kunna tro att spelet skulle bli tjatigt efter ett tag, men det är inte så farligt. Svårighetsgraden höjs ständigt och spelaren ställs därför hela tiden inför svårare utmaningar och måste tänka lite annorlunda för att ta sig vidare, även om grunderna är desamma. Däremot är alla nivåer slumpgenererade. Grundpremisserna för en nivå är bestämda (antal grodor och storkar o.s.v.) men var de placeras ut avgörs från gång till gång. Därför finns även ett moment av tur i spelet, då det kan bli enklare att klara av en nivå beroende på var storkarna placerats ut i förhållande till grodorna och de speciella näckrosbladen (de hala eller ihåliga som jag nämnde i föregående stycke). En lite billig utväg som gör att spelet känns mindre finurligt.

Frogs vs. Storks är dock ett småtrevligt pusselspel, med fin handritad grafik och ett soundtrack som ger spelet lite stämning. Grafiken är att föredra framför någon enklare tredimensionell sådan som ändå inte hade blivit speciellt snygg, och musiken varierar mellan trallvänliga stycken som ger en känsla av lantligt lugn och lite mer stämningsfulla suggestiva stycken som för tankarna till de lite mer ambientinfluerade låtarna i Donkey Kong Country.

Frogs vs. Storks är ett helt okej pusselspel med en bra grundidé och en lagom stegrande svårighetskurva, och med sin fina yta lyckas det även hitta en egen stil med sitt tema. Det är knappast ett pusselspel som håller hur länge som helst som till exempel Tetris, men det är ett småtrevligt och roligt spel som är ganska kul så länge det varar. Lite fler spellägen skulle ha varit trevligt. Den "episka" kampen mellan grodor och storkar är kanske inte så episk trots allt, men väl värt en provspelning.