Årets Holgerspex 20-årsjubilerar, påpassligt med sin showbiz-uppladdade version av vampyrtematiken.
En veritabel musikal med suveräna och tätt packade sång- och dansnummer. De är inte bara bra, de är roliga också, fyndigt träffsäkra. En imponerande och fullmatad föreställning som inklusive paus tar tre timmar i anspråk. Risken för seg- eller långdragna passager motverkas effektivt med högt tempo och stor variation. Premiärkvällen var överraskande välrepeterad.
Ibland hinner man dock inte uppfatta alla enstaka ord i sånger och dialoger. Ljudet var nog inte perfekt inställt premiärkvällen eller kanske diktionen behöver trimmas. Men det gör inget. Man uppfattar helheten ändå av denna visuella och auditiva scenfest med galna sekvenser och pigg satir.
Parodiska överspel hör till genren. Överdrifter i gester och kroppsspråk skapar också humoristiska distansmarkörer åt det bloddrypande ämnet. Vi slungas snabbt tillbaka till en mörk novembernatt 1887 i Transsylvanien. Några gäster checkar in på det dystra hotellet Bran. Bland vampyrer söker man också botemedel mot vampyrism. Mer eller mindre absurda intriger utspelas.
Parallellt med fantastiska körsånger, talpartier, kvicka dansinslag till tonerna av en formidabelt tonsäker orkester kan vi också njuta av en härligt överdådig scenbild och skickligt sydda scendräkter. De atmosfärrika ljussättningarna är också välsynkroniserade med allt som gestaltas av liv och lust i denna rikhaltiga musikal.