Svajpa, klittra och transitflykting är några av de 40 nyord som listas av Språkrådet. Och om förra årets nyord var mest sprungna ut politiska sammanhang så är årets ordskörd en mer blandad kompott.
Men alla ord på listan är inte direkt nya. Exempelvis ordet transitflykting, en flykting som befinner sig på genomresa på en plats där hen inte avser att stanna, har använts sedan 90-talet.
– Vi tar ju med sådana ord också, som inte måste vara nya, men som ökat mycket i användning eller säger något om samhället just nu. De avspeglar samhället på ett bra sätt och sammanfattar året, säger Ola Karlsson, nyhetsredaktör på Språkrådet.
Flera av nyorden på listan, exempelvis ”svischa” och ”svajpa”, har skapats utifrån digitala fenomen. Och det är en trend som pågått de senaste åren.
– Tekniska och digitala fenomen blir ofta verb och vi försvenskar stavningen väldigt snabbt. Ett exempel som förvånade mig är ”svischa” som förekommer både med varumärkesstavningen ”swisha” och försvenskat med enkelt v och sch.
Det förekommer också att ord skapas och lanseras av myndigheter, företag eller organisationer. RFSU står bakom två av nyorden i årets lista.
– Det är också något som avspeglar lite av språkaktivismen, som vi kallar det, som inte är helt ny men väldigt påtaglig nuförtiden. Människor försöker förändra verkligheten eller synen på verkligheten med språket.
– De har tidigare lanserat ”klittra” för kvinnlig onani och nu också försökt lansera ordet ”värdgraviditet”, som ett könsneutralt, och som de tycker, mer sakligt korrekt alternativ till surrogatmödraskap.
Har det ordet fått genomslag än?
– Det är för tidigt att säga eftersom det är relativt nytt. Men jag tror att många organisationer kommer att följa efter för att man kanske tycker att surrogatmödraskap inte är så heltäckande och för många kanske lite ofräscht. Det är könsutpekande och surrogat i sig upplevs som negativt. (TT)