I många hundra år har Linköpings stadsbibliotek tagit emot donationer, och det har inte bara handlat om böcker. I ett i förhållande till innehållet oansenligt rum på bibliotekets nedre botten samlas en rad rariteter och märkliga ting. Saker man egentligen inte förknippar med biblioteksverksamhet.
– Biblioteken förr samlade inte bara böcker och handskrifter. Den här samlingen har följt biblioteket och vuxit sedan 1600-talet, säger bibliotekarien Mathias von Wachenfeldt.
Det är inga dåliga saker som ligger i skåpen och montrarna. Allra mest imponerande är kanske det som på håll ser ut som lite blandat småskrot, men vid närmare studium bär på imponerande historier. En träbit med en kula från slaget vid Waterloo. Stenbitar från Trojas ruiner. En liten kalkbit från Josefs kornbodar i det forna Egypten. Kulor från Dackefejden, en bit av kölen från forskningsfartyget Vega, en tygbit från Hertig Magnus svepning.
Kuriositetskabinettet klarade sig bättre än det mesta i den stora biblioteksbranden 1996. Mycket blev sotigt men hjälteinsatser från både lokala och nationella konservatorer har räddat nästan allt.
Utanför kabinettet satt tre stora stenar, från ett tempelområde i Memfis i Egypten 1200 före Kristus, som krossades fullständigt. Mathias von Wachenfeldt och hans kollegor plockade ihop dem i tre kartonger och skickade upp till Riksantikvarieämbetet i Stockholm.
– Jag åkte upp till Stockholm och tittade och trodde att det var trolleri när jag fick se stenarna. Egentligen är de mer spännande nu än innan.
En monter har ukrainskt tema. En putschan – en stiligt ornamenterad stridsklubba – delar utrymme med ett schatull.
– Man spekulerar i om putschanen har tillhört kosackhövdingen Ivan Mazepa, som var allierad med Karl XII. Det finns i alla fall bilder där Mazepa har precis en sådan här, säger Mathias von Wachenfeldt.
Schatullet fick Karl XII i Bender av sultanen där. Han gav det till sin adjutant som sedan gav det vidare till biblioteket i Linköping. Putschanen och schatullet lånades ut till en stor utställning i Kiev 2009 till minnet av Poltava. Mathias von Wachenfeldt var på invigningen.
– Det var högtidligt. Svenska kungen invigde och president Jusjtjenko var med.
Ett ukrainskt tv-team har också varit på Kuriosakabinettet och gjort reportage. Och det är inte de enda som fört kabinettet ut i världen. Världsspridda Linköpingsförfattaren Martin Widmark blev så inspirerad att han skrev en hel ungdomsroman baserad på några av föremålen. "Kabinettets hemlighet" utspelar sig i 1790-talets Linköping, och handlar om hur en ung tryckerilärling hamnar i antikens Rom via en av kabinettets oljelampor. Mathias von Wachenfeldt visar lampan och det radband som spelar en avgörande roll i historien. Och den himlaglob från 1500-talet där en stjärna i Stora björns svans har magisk inverkan på händelseförloppet.
– Det var vernissage för boken här, berättar han.
Mathias von Wachenfeldt fortsätter att visa det ena mer häpnadsväckande efter det andra. En kinesisk papperdrake, en konterfejbössa med invändigt porträtt på Karl X Gustav, en brännvinsbulle från 1700-talet. Det är svårt att se någon tydlig linje i föremålen.
– Det är inte ett pedagogiskt museum som skildrar en viss tid. Det är föremål som lever i sig själva. Lite tingens magi.