Historien om Pelle Svanslös känner antagligen de flesta till och det som berättas i den här uppsättningen är inget undantag utan består av välkända episoder från Gösta Knutssons böcker. Pelle kommer som ny till katternas gäng och blir mobbad av Måns och kär i Maja Gräddnos, men som i alla sagor så straffas den elake och Måns får i slutet lova att vara snäll mot de andra katterna.

En sak är annorlunda dock, i stället för Knutssons Uppsala utspelar sig den här versionen i Linköping, något man kan ifrågasätta men som jag tror underlättar för den yngre publiken att kunna relatera till berättelsen.

Det jag minns bäst från min barndoms teaterbesök på 90-talet är det manér som användes och hur barnen i princip dumförklarades med ett nästan pinsamt lättfattligt tilltal. Den farhåga jag bar med mig in på Sagateatern var att behöva uppleva en repris av detta, en farhåga som var helt obefogad. Birgitta Wigforss visar tydlig respekt för sin publik och har gjort en föreställning som alla kan uppskatta och där barns intelligens inte underskattas.

Artikelbild

Birgitta Wigforss deltar själv med en övertygande rolltolkning av elake Måns. Pelle Svanslös och Maja Gräddnos spelas av de unga talangerna Rosina Tängmark respektive Marion Caesar som verkligen ger liv åt sina karaktärer. Men roligast är nog ändå Ella och Isabelle Germundsson i rollerna som Bill och Bull som nästan slår knut på sig själva och på publiken med sin komiska talang.

Föreställningen är en medryckande skrattfest där texten sitter och spelet har ett lagom tempo. Men ensemblens samspel och lyser tydligast i föreställningens musiknummer. Riktigt härligt att se.

EMIL ÅKERÖ