Mia visar mötena med Lemmy och Astrid

Porträttfotografi handlar om att fånga själen. Bilderna är tagna "här och nu" eller "då och där", säger fotografen Mia Karlsvärd.

"Det är lite läskigt i början att ta porträtt. I fotoögonblicket är det bara den personen och jag. Det blir ett intimt möte", säger fotografen Mia Karlsvärd.

"Det är lite läskigt i början att ta porträtt. I fotoögonblicket är det bara den personen och jag. Det blir ett intimt möte", säger fotografen Mia Karlsvärd.

Foto: Björn Ohlson

Vadstena2021-06-07 10:26

– Det är alltid roligt att ta porträtt, det är ett sätt att frysa tiden, säger fotografen Mia Karlsvärd från Borensberg som nu ställer ut drygt tjugo porträtt från 90-talets första hälft, när hon var pressfotograf på Corren, på Slottsgården i Vadstena mellan 6 juni och 31 augusti. 

En del av de framgrävda gamla porträtten hade Mia glömt, men hon kastades direkt tillbaka i tiden när hon hittade negativen. 

undefined
"Det är lite läskigt i början att ta porträtt. I fotoögonblicket är det bara den personen och jag. Det blir ett intimt möte", säger fotografen Mia Karlsvärd.

– Det är lite läskigt i början att ta porträtt. I fotoögonblicket är det bara den personen och jag. Det blir ett intimt möte. 

Hur har urvalet gått till?

– Jag har valt porträtt som är tagna så nära som möjligt. Som när Conny Bloom från Electric Boys hällde vatten över sig på scenen. 

Mia porträtterar främst rockartister men det finns undantag i utställningen. 

– Astrid Lindgren finns med, hon rockar fett. 

Mia beskriver att porträttet är ett gemensamt jobb, ett samspel mellan fotograf och den framför kameran. Varje fotografi har även sina anekdoter som när det visar sig att gitarristen Nuno Bettencourt i hårdrocksbandet "The Extreme" har gått i samma klass som Mia i Hudson High School, Massachusetts. 

– Han skrek "Jag tror jag känner dig", och jag tänkte, "stöter han på mig nu", tills jag insåg att det faktiskt var min gamla klasskamrat. 

undefined
"Jag har grävt fram gamla porträtt, en del har jag glömt, men förflyttades tillbaka till ögonblicket när jag hittade negativen", säger Mia Karlsvärd.

Hon berättar också om ett tillfälle på en Grammisgala i Stockholm när Lisa Nilsson och Michael Bindefeld kom på röda mattan. 

– Jag fotade Lisa och sa "tack", vilket jag ofta gör när jag har fotat någon.

Michael Bindefeld vände sig om, frågade; "vem sa tack?". Mia gav sig tillkänna och fick då uppskattande ord om sin artighetsfras. Hon blev senare presenterad för artisterna och kunde ta nära porträtt. 

undefined
"Jag fotade Lisa Nilsson och sa 'Tack', vilket jag ofta gör när jag har fotat någon, Mia Karlsvärd om en speciell händelse på Grammisgalan i Stockholm.

Vem på utställningen var roligast att fota?

– Jag följde Plura Jonsson och Carla Jonsson en dag i Norrköping med en paus på Broadway café, det var verkligen jättekul. 

Vem var svårast att fota?

– Lemmy Kilmister från Motörhead. Jag var runt tjugo år och tyckte han var läskig. Han gapade om Jack Daniels och cola. Sen fick jag ett sådant lyckorus när fotot blev bra "där satt den". 

undefined
"Lemmy Kilmister från Motörhead. Jag var runt tjugo år och tyckte han var läskig. Han gapade om Jack Daniels och cola", beskriver Mia Karlsvärd.

Mia tycker om att fotografera i teman och lämnade en gång ut ett läppstift till några artister. 

– Konstiga teman lättar upp. Jag sa "gör vad du vill med läppstiftet" och fick många olika tolkningar. 

– Jag skulle vilja ta om alla porträtt nu trettio år senare. En person får verkligen större själ och karaktär med mer erfarenhet. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!