Turist eller permanentboende i Östergötland? Missa inte den unika kyrkbyn i Vreta kloster som i år öppnar sin nyrenoverade skattkammare, Klosterhuset, från 1200-talets slut för allmänheten.
Det här är inte vilken stenkåk som helst. Den robusta kalkstensbyggnaden, belägen mitt emot Klosterkyrkan, har haft många viktiga funktioner under sin 700-åriga historia; härbärge, vedförråd och inte minst som spannmålsmagasin, själva skattkistan för klostrets nunnor och alla andra som bodde och verkade i kyrkbyn. Spannmål var det dyrbaraste klostret ägde.
När Gustav Vasa i slutet av 1500-talet förbjöd kloster i Sverige fungerade Klosterhuset som ekonomibyggnad till prästgården. Efter att ha stått övergiven 1778–1811 fick både den och själva klostret tjänstgöra som arbetsbod och förråd vid Göta kanalbygget, vilket sannolikt bidrog till att de undgick rivningshysterin.
1915–1917 fick sig såväl kyrkan som Klosterhuset en välbehövlig restaurering.
Men tidens tand sätter sina spår. I sju-åtta år har renoveringen av Klosterhuset stötts och blötts. 2015 drog arbetet igång och det har fått ta sin tid. Man river inte runt hur som helst i en kulturskatt som denna.
Många experter har bidragit till restaureringen av Sveriges äldst bevarade fristående ekonomibyggnad.
Under arbetets gång har arkeologer hittat många godsaker under mark som nu visas upp i den permanenta stenutställningen i Klosterhusets norra del.
I den södra finns en utställning om traktens historia. Här ska ordnas historiska utställningar, hållas föredrag och bjudas på musik.
Portarna har ersatts av glasdörrar, varav en med ett invändigt burspråk i glas så att man kan se salen även när portarna är stängda.
Det intilliggande stallet har också fått en makeover, men med hänsyn till dess ärevördiga ålder. En fristående konstruktion, som går att demontera, har byggts inuti stallet.
Fyra handikapptoaletter och ett stort beredningskök med serveringslucka står redo att tas i bruk.
– Nu finns förutsättningarna för att driva caféverksamhet här, med bord och stolar på den lummiga gräsytan mellan stallet och Klosterhuset. Riktigt hur vi ska lösa öppethållandet är vi inte klara med än, då det tarvar personal vi inte har, men vi tar tacksamt emot innovativa idéer, säger prästen Magnus Fröhler.
Vreta klosters kyrkby är alls inget dött museum, utan en högst levande och aktiv församling med allt vad det innebär av mässor, begravningar, dop och vigslar.
Men hädanefter ska det bli enklare att ta till sig alla delar av kyrkbyn.
Informationstavlorna är nya för i år. Tankar finns på en app där man får lämplig guidning beroende på ålder. Och drömmar närs om olika dramatiseringar under besökarnas vandring i kyrkbyn. En präst som möter upp sörjande när kistan dras upp till Liktorget, en dräng som tjoar, klapprande hästhovar.
Den förunderliga tusenåriga resan fortsätter.