Saab visade upp sin första bil i juni 1947. Platsen var Linköping. I Göteborg pågick serietillverkningen av Volvo PV444 och Volvo firade 20-årsjubileum. Sexti år senare sysselsätter fordonsindustrin, med Saab, ägt av GM, Volvo Personvagnar (Ford) och lastbilstillverkarna Scania och Volvo som draglok, 140 000 personer. De stora tillverkarna, nischleverantörer och komponentspecialister exporterar årligen varor för ca 140 miljarder kronor (15 procent av Sveriges varuexport). Var femte tung lastbil som säljs i hela världen är antingen en Volvo eller Scania. Att lilla Sverige blev platsen för flera uthålliga och konkurrenskraftiga fordonsindustrier är något att känna stolthet över.
Den globala fordonsindustrin omstruktureras i rasande takt. Mogna marknader i USA och Europa anpassar sig till Kina, där sektorn vuxit med i genomsnitt 22 procent årligen sedan 1996. Konkurrensen är mördande, prispressen rena blodbadet. I synnerhet mindre och medelstora komponenttillverkare pressas hårt. Få av dem har ekonomiska muskler att för egen maskin investera i till exempel produktutveckling. Det är lika skamligt som pinsamt att många underleverantörer i bilbyggarlandet Sverige har så svårt att få tillgång till riskkapital.
I går presenterade Vinnova en studie över fordonsindustrins betydelse för tillväxt, Fou och sysselsättning. Det mesta är känt sen tidigare, men tål att upprepas; inte minst slutsatsen att de svenska företagen måste satsa hårdare på elektronik, säkerhet, miljö och design. Till detta krävs en nationell strategi - ungefär som den som skissades i "Framtid för svensk industri", gruppen som anfördes av industrimannen Carl Bennet och Metalls dåvarande ordförande Göran Johnsson. Förslagen kom 2002. Dags att förverkliga dem.
9 maj är Europadagen. Hissa Elvis-flaggan. Han låg etta på Radio Nords topplista den 9 maj 1962. "Good luck charm" heter låten, vad nu det har med EU att göra.
Svenskt Näringslivs kommunranking tilldrar sig stor medial uppmärksamhet. Det måste betyda att de flesta journalister köper organisationens uppfattning att konkurrensutsättning av den offentliga sektorn är bra för företagen, kommuninvånarna, anställda, ja, för alla. Spelar ingen roll hur verksamheten bedrivs, om den är kostnadseffektiv eller inte, vilken personalpolitik som bedrivs, osv, huvudsaken är att verksamheten överlåts i privata händer. Då klättrar kommunen. Herrarna i Svenskt Näringsliv, de som tycker att kvinnorna i handeln tjänar för bra, vet att hantera den välsmorda propagandamaskinen.