Hallå, länsstyrelsen och landshövding Björn Eriksson: Sätt press på Riksantikvarieämbetet och se till att Motell Filbyter i Tallboda och BP Nostalgimack i Björkfors K-märks, dvs vill säga stämplas som byggnadsminnen.
Förra året revs klassiska motell Gyllene Ratten. Tidigare har många andra monument från bilismens genombrottstid gått samma öde till mötes. Riksantikvarieämbetet lägger ner oförtröttlig energi på att skydda miljöer från äldre tider, medan intresset för svensk efterkrigshistoria är begränsat. Därför faller många monument från 1950- och 1960-talen som käglor.
Motell Filbyter invigdes 1959. Platsen vid Riksettan var strategisk. I senaste numret av OK:s tidning med samma namn tipsar de idoga K-spanarna Göran Willis och Staffan Bengtsson om lämpliga 1900-talsmiljöer/byggnader värda att upphöjas till byggnadsminnen. Författarna nämner både Motell Filbyter och BP-macken (uppförd 1955). Ingen av byggnaderna är hotad, men att uppmärksamma dåtidens entreprenöranda och framstegsoptimism är aldrig fel.
Perioden 1959-1970 kännetecknades av svettigt frustig tillväxt. Bilen blev en familjeangelägenhet. Nya vägar byggdes och kantades av nyuppförda bensinmackar och motell. Klart som tusan att åtminstone ett representativt urval av de byggnader som symboliserar 1950- och 1960-talens hejdlösa optimism och bilistrelaterade kultur ska K-märkas. Eller hur, Björn Eriksson?
Väderstad-Verken är ett av många industriföretag i Östergötland som trotsar den cementerade myten att industrin gjort sitt och är mogen för avskrivning. I år har verkstadsytan i Väderstad plussats på med 3 200 kvadratmeter. Ett nybygge på 5 000 kvadratmeter står på dagordningen.
Inte långt från Väderstad fortsätter BT att expandera, och ett företag som Electrolux i Motala hävdar sig sensationellt bra på en marknad där konkurrensen är mördande.
60 000 av de yrkesaktiva östgötarna är, direkt eller indirekt, beroende av industrin. Kommer därtill att industriföretagen betyder mycket för it- och datasektorn.
Det största hotet mot länets industri stavas inte globalisering. Hotet finns in på stugknuten och består i svårigheten att ragga kompetent yrkesfolk. Så länge inte industrins företrädare ges möjlighet att påverka utbildningssystemet kommer problemet att kvarstå, och fördjupas. Därför måste företagen och facken (till exempel IF Metall och Pappers) utforma en konturskarp utbildningsstrategi, som överlämnas till politikerna i Östsam. Teknikcollege är ett steg i rätt riktning, men mycket mer behövs, och arbetet måste börja redan i lågstadiet.