Ledare: Alltför många lärare kraschlandar in i jullovet

En färsk rapport från försäkringsbolaget Skandia jämför sjuktalen mellan olika yrkeskategorier. Det tal man jämför är det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar. Militärer visade sig vara friskast, tätt följda av olika chefsyrken. 

Iögonfallande är att lärare har hög sjukfrånvaro. Med i snitt 9,2 sjukskrivningsdagar per år ligger lärarna betydligt högre än snittet för akademiska yrken som ligger på drygt fem sjukdagar.

Faktiskt ligger lärarna närmare vårdyrkena som har ett snitt på drygt tio sjukskrivningsdagar. Att människor som jobbar inom vården oftare är sjukskrivna är vid en första anblick kanske lättare att förstå. Där finns obekväma arbetstider, tunga lyft och risk för emotionell utmattning.

Läraryrket har däremot inte historiskt varit särskilt drabbat av ohälsa. Arbetstiderna är normala och de fysiska påfrestningarna små. Så vad blir lärarna sjuka av? Det som sticker ut jämfört med flera andra akademiska yrken är den psykiska ohälsan som står för mer än en tredjedel av sjukskrivningarna. Och bakom psykisk ohälsa är stress den vanligaste utlösande faktorn.

De höga sjuktalen bland lärare borde flyttas upp på den politiska dagordningen. Det är lätt att när vi diskuterar skolan i den offentliga debatten fokuserar på betygen, frågan om vinster bland friskolor och på antal undervisningstimmar i olika ämnen.

Det är förstås alla viktiga frågor. Men för att lyfta resultaten i svensk skola måste lärarna må bra. Höga sjuktal får en direkt inverkan på elevernas skolgång när undervisningen hackas upp och ordinarie lärare måste ersättas med vikarie, som kanske sällan har samma kunskap och erfarenhet i bagaget.

Kring de sjukskrivna lärarna måste vi också räkna med att det finns ett mörkertal som mår dåligt och kämpar för att få vardagen att gå ihop och som därför inte presterar som de skulle vilja.

Det saknas inte exempel från svensk skola på företeelser som skulle kunna orsaka stress. Stor arbetsbörda med dokumentation, hög ljudnivå, mycket stök, minskad egen tid för planering, påtryckningar från både elever och föräldrar om att ge högre betyg. Listan kan göras lång.

Flera av de politiska partierna, däribland Moderaterna, har sagt att de ska ta fram nya skolpolitiska program. Ett rimligt politiskt mål att sträva efter är att sänka lärarnas sjukskrivningsnivå. Med friskare och mindre stressade lärare skulle svensk skola prestera bättre.