Vi betalar mindre för maten men äter mer och annorlunda än för 50 år sedan. Det visar, föga förvånande, en rapport från Jordbruksverket. Att maten blivit billigare, att vi tack vare ökad import har mer att välja på i livsmedelsdiskarna och att vi har råd att äta ute oftare är i grunden positiva ting för konsumenten. Vi har kort och gott fått det bättre.
Samtidigt har den förändrade matkonsumtionen baksidor. Fler är överviktiga eller feta, att 15-20 procent av barnen är överviktiga är särskilt beklämmande. Sedan har vi de politiska aspekterna av maten. Länge har mjölken legat i fokus. Det går illa för den svenska produktionen och i dag ropar företrädare för LRF på politisk hjälp för mjölkböndernas räkning. Lika konkurrensvillkor och återbetalning av dieselskatten till lantbruksföretag, är de två konkreta förslag som LRF ger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).
Mer och helst helt jämlika produktionsvillkor för Europas bönder är mycket önskvärt, men tyvärr ingenting som Bucht eller regeringen kan avgöra på egen hand. Frågan ligger och harvar i Bryssel. Dieselskatten slår hårt mot bönderna, samtidigt finns fler branscher och företagare som är beroende av drivmedlet. Varför ska de få sämre villkor?
Efterfrågan på ekologiska varor har ökat markant. Frågan är varför? Häromdagen publicerade SvD en guide om hur ekologiska varor fungerar. För dem som valt att sätta sig in i frågan, gav SvD inga nyheter. Eko är inte nyttigare, inte godare, men ger mindre skördar, är beroende av djur för gödsling och ger tveksamt minskade läckage av kväve till vattendrag. Dessutom tvingas ekobönder rensa ogräs för hand eftersom tillåtna bekämpningsmedel är svåra att hitta och dyra. Det är uppochnervända världen!
Vi äter mer kött och dricker mindre mjölk nuförtiden. Kanske borde fler bönder ställa om från mjölk- till köttproduktion? Men nu ser en grupp på regeringens initiativ över möjligheterna till köttskatt, vilket ger en osäkerhetsfaktor till den branschen – även om LRF också där mobiliserar mot planerna. Och nog vore mer svenskt kvalitetskött, inte minst nöt, till bättre priser önskvärt.
Den nuvarande regeringen gjorde ett smart drag när den lade ner landsbygdsdepartementet (tidigare jordbruksdepartementet) och flyttade landsbygdsfrågorna till näringsdepartementet. Bönder är i första hand företagare. Deras verksamhet förtjänar att behandlas som en del av näringslivet och inte som någon slags allmänfinansierade kulturbevarare av öppna landskap (även om det kommer på köpet med deras affärsidé).
Men sedan har det varit rätt tomt på idéer för det svenska lantbruket. En livsmedelsstrategi ska visserligen tas fram. Det är positivt i den bemärkelsen att regeringen vill se en ökad export av svenska livsmedel. Svenska produkter håller hög kvalitet och är producerade på ett hållbarare sätt, såväl ur djur- som miljösynpunkt. De borde ha en starkare ställning på den internationella livsmedelsmarknaden.
Samtidigt lägger regeringen för mycket fokus på vad som ska odlas, hur och hur mycket. Sådant som en väl upplyst och fungerande marknad skulle sköta bättre. Därför behöver företagare i allmänhet, och bönder i synnerhet, förbättrade villkor för sin verksamhet.