Christian Dahlgren: Är vi av rätta virket?

Framtiden är den kommersiella rymdindustrin.

Rymdikon. John Glenn, 1921-2016.

Rymdikon. John Glenn, 1921-2016.

Foto: TT

Ledare2016-12-12 07:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

John Glenn var den siste kvarvarande av de berömda Mercury Seven, NASA:s första astronautkull 1959. Gruppen bestod av sju stentuffa grabbar, testpiloter från den amerikanska militären, som sökte det ultimata högtflygande uppdraget: rymden.

Förste man ut blev Alan Shepard med ett raketskutt 1961. Men det var John Glenns tre varv runt jorden den 20 februari 1962 på Friendship 7, som fick USA att gå i spinn. Äntligen var nationen med i matchen. Sputniks och Gagarins Sovjetunionen verkade inte längre oövervinnerligt. John Glenn blev en verklighetens Star Wars-hjälte som slog tillbaka mot kommunistimperiets nesliga försprång i människans erövring av rymden.

Denna NASA:s pionjärtid är briljant skildrad i Tom Wolfes bok ”Rätta virket” (1979), en klassiker även i sin lysande filmatiserade version om Mercury Seven-killarna. Med John Glenns död i slutet av förra veckan är nu alla borta.

Beskedet råkade sammanfalla med 10-årsfirandet av entrén i rymden för Sveriges första astronaut, Christer Fuglesang. Vem blir näste man? Sannolikt en kvinna.

Hon heter Jessica Meir, född i Maine, har såväl amerikanskt som svenskt medborgarskap, och är sedan förra året färdigutbildad NASA-astronaut. Håll tummarna för henne!

Givetvis kom hon på besök till Sverige för att ge ytterligare stjärnglans åt Fuglesang-jubileet. Men är vi som ett litet land i Norden verkligen av det rätta rymdvirket?

Liberalerna tycker det. Partiet vill att Sverige beslutar sig för en tydligt offensiv rymdstrategi, bland annat genom att satsa på en slags djärv modern motsvarighet till Mercury Seven-programmet: utbilda svenska astronauter med målet att sätta minst en av dessa på Mars!

Varför inte? Kan vi delta i exempelvis NASA:s planerade Marsfärd under 2030-talet, ska vi naturligtvis göra det. Tänk vilken skjuts ett sådant äventyr kan ge för svensk ingenjörskonst, forskning, naturvetenskap, med mera. Framför allt skulle det förbättra Sveriges förutsättningar rejält som marknadsaktör inom den kommersiella rymdnäringen. Det är här framtiden finns.

Visionerna från 60-talets rymdkapplöpning kom av sig när USA satte den vinnande flaggan på månen, det var ju ett statligt projekt drivet av politik och ideologisk prestige.

Men när näste John Glenn är en privat entreprenör som ser hägrande vinster att hämta från turism och gruvdrift därute, då kan vi räkna med att människans epok i rymden börjar på allvar.