Friskolornas branschorganisation tillsätter nu ett etikråd som ska se till att medlemmarna följer en uppförandekod. Det är ett steg i rätt riktning men det finns skäl att avvakta med applåderna.
Ett etikråd borde ha funnits på plats för länge sedan. Skolföretag agerar på en marknad där de etiska och professionella kraven måste vara höga. Det handlar om unga människors framtid och lagstadgade rättighet till en god utbildning.
Det nya etikrådet är del av en större omdaning av friskolornas branschorganisation. Från starten 1995 hette man Friskolornas Riksförbund. Sedan juli i fjol heter man Almega Utbildning. I samband med nystarten tillstod den nye förbundsdirektören Andreas Mörck att allt inte varit på topp tidigare. Han menade att friskolorna måste ”städa upp på sin egen bakgård”.
Den stökiga bakgården handlar nog både om innehåll och om tonläge. Friskolornas rykte tyngs ned av statistik som visar att man bland annat sparar pengar på att anställa färre behöriga lärare. Detta kan i sin tur vara en bidragande faktor till det kanske mest generande, nämligen att elever från friskolor klarar sig sämre på högskolan. Något som forskare tolkat som ett tecken på att friskolor oftare sätter glädjebetyg.
Till detta kommer attityden som Friskolornas riksförbund uppvisade i den offentliga debatten. Saklig kritik mot avarter bemöttes ofta som om det handlade om ideologiska angrepp på marknadsekonomi i största allmänhet. Men kritiken mot en för svagt reglerad skolmarknad var inget som bara kom från vänster.
Till exempel fanns redan 2020 en stark kritiker i den tidigare MUF-ordföranden Benjamin Dousa. Även många borgerliga ledarsidor efterfrågade större ansvarstagande från de fristående skolorna. Riksförbundets ovilja att erkänna problem alienerade många av dem som i princip gillade valfrihet i skolan.
Det nya Almega utbildning har i varje fall i retoriken antagit en mer konstruktiv hållning. Samtidigt måste man konstatera att förbundet fortfarande motsätter sig många reformer som är menade att höja kvalitén i svensk skola. Man vill till exempel inte att offentlighetsprincipen ska utökas till att gälla också fristående skolor och man motsätter sig en reglerad undervisningstid för lärare.
Risken är att det etiska rådet handlar om image mer än om innehåll. Rådets första tid kommer därvidlag att bli ett lackmustest. Stannar rådet vid att bara passivt följa hur den nya uppförandekoden efterlevs. Eller avser man att mer aktivt gå in och titta på de skolor och koncerner där man vet att brister återkommande har förekommit? Kommer man – för att återknyta till förbundsdirektörens utfästelser – börja städa den egna bakgården?