Häromveckan föreslog Liberalerna att yrkesgruppen vårdbiträden skulle återinföras för att avlasta personalen inom vård och omsorg så att de får mer tid för sin huvuduppgift – ta hand om patienter. I måndags kom Moderaterna med ett liknande förslag, fast på skolområdet: partiet vill satsa 200 miljoner kronor på lärarassistenter som ska bistå lärarna med administration så att lärarna istället kan spendera mer tid med eleverna.
En gemensam nämnare för personal inom skola och vård och omsorg är att arbetsbelastningen har ökat och resurserna minskat. Ändå har inte Sverige relativt sett låg lärartäthet eller få händer inom vård och omsorg. Vad är då problemet? I takt med att enklare jobb fasats ut till förmån för mer högutbildad personal har förväntningarna ökat på att den ska utföra alla arbetsuppgifter. Såväl lärare som vårdpersonal vittnar om en ökad administrativ belastning.
Och vårt berömda ”stressamhälle” avverkar allt fler. I ett land där vi i mångt och mycket har det allt bättre håller många yrkesföra på att jobba ihjäl sig.
Mycket riktigt larmar nu Arbetsmiljöverket om att antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av "den organisatoriska arbetsmiljön" har ökat med 70 procent på fyra år. 68 procent av arbetsgivarna och hela 80 procent av arbetstagarna känner någon som blivit sjuk på grund av stress på jobbet (DN Debatt 9/3).
Situationen bekräftas av Försäkringskassan som rapporterar att mellan 2012 och 2014 ökade antalet psykiska sjukfall från 48 000 till 71 000. Psykiska sjukdomar står för 40 procent av alla sjukfall, och den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion.
Bland gymnasielärare har sjukskrivning på grund av psykisk diagnos ökat med 87 procent på fem år. Bland grundskollärare är siffran 57 procent (SVT 5/6 -15). Inom vården ser det inte mycket bättre ut. Allt fler anställda på sjukhus och äldreboenden drabbas på grund av ökad stress, ofta i kombination med minskade resurser. Framför allt är det kvinnor som mår dåligt, mellan 2012 och 2014 ökade den stressrelaterade ohälsan bland kvinnor i vård- och omsorgsyrken med 45 procent (TV4 13/5 -15).
Nu lanserar Arbetsmiljöverket ett nytt regelverk som ger arbetsgivare ansvar att organisera arbetet så att anställda inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven ska överensstämma med resurserna, heter det. Fullt rimligt, men betydligt lättare sagt än gjort.
Men kanske är de borgerliga partierna något på spåren här med sina förslag om enklare jobb. Minskad arbetsbörda är inte fokus för Moderaternas förslag, som mer handlar om att förbättra elevernas kunskapsresultat och lärarnas kompetens – förstås centralt för en fungerande skola. Men kan lärarassistenterna också minska stressen för lärarkåren är det ju ännu bättre.
Inom vården verkar man ha kommit till insikt om hur viktiga vårdadministratörer är för effektiviteten, och just nu är arbetsmarknaden blomstrande för denna yrkesgrupp. Kanske kan vi få en liknande utveckling för vårdbiträden? Och på vissa skolor kanske man upptäcker att en lärarassistent vore en vettigare rekrytering än ytterligare en lärare.
Tänk om stressen och därmed också sjukskrivningarna börjar minska genom att enklare, men så viktiga, jobb återinförs på svenska arbetsplatser. Är inte det värt en funderare?