En glad gris är en god gris, sägs det och syftar på att grisar som har haft det bra i livet senare smakar bättre på tallriken. Så hur är det med en glad bonde, levererar han eller hon godare mjölk än en ledsen? Lyckligtvis håller inte den logiken, för då skulle mjölken smaka pyton. Svenska mjölkbönder har nämligen inte haft anledning att vara glada på mycket länge.
Anders Birgersson är ordförande för 100 mjölkbönder som tröttnat på att vara ledsna och startat föreningen Glada bonden. Föreningen vill sälja delar av sin mjölk direkt till handeln, främst Ica, utan jätten Arla som mellanhand. Initiativet har mottagits positivt av LRF som med spänning ser fram emot hur branschen kommer att reagera om inititativet når ända fram (Corren 22/7).
Svenska bönder arbetar under världens strängaste regelverk vad gäller djurhållning, antibiotikaanvändning och drivmedelsskatter. Samtidigt levererar de högkvalitativa produkter efterfrågade av svenska folket. Ändå är mjölkbranschen obarmhärtigt tuff och kräver i snitt en bonde om dagen i offer. Orsakerna till den långvariga krisen är flera, men kokar ner till att bönderna inte får tillräckligt betalt för mjölken för att gå runt. På världsmarknaden har priserna pressats och med de dyrare omkostnader som råder i Sverige, kostar produktionen mer än den smakar.
Så varför höjer man inte priset på den svenska mjölken? Corren har på ledarplats tidigare krävt det. Prishöjningen är på intet sätt en affär för politikerna – de ska hålla sig borta från att peta i marknaden. Det finns annat som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), EU-parlamentarikerna och övriga makthavare kan ägna sig åt. Tydligare ursprungsmärkning, skattelättnader, enklare och likvärdigare regler för företagare, till exempel. Tyvärr händer föga på den fronten.
Gällande priset är problemet att 75 procent av den svenska mjölkmarknaden domineras av Arla, som samlar 3 366 mjölkbönder vilka hittills inte lyckats påverka prissättningen. Arla ingår nämligen i en större koncern utanför Sveriges gränser och priserna sätts inte nationellt. En svensk Arlabonde med högre omkostnader får alltså inte mer betalt än en dansk eller tysk. Och skulle handeln börja betala mer för svensk mjölk, vilket den med all säkerhet skulle kunna för svenska konsumenter köper helst svensk mjölk, kommer Arla att sprida ut vinsten på samtliga sina leverantörer och mycket lite skulle då gå till den svenske bonden. Fungerande marknadsekonomi? Knappast.
Arla har en växande oligopolställning på mjölkmarknaden. Mer konkurrens är sunt och bör gynna producenternas lönsamhet. Hoppas att Glada bondens mjölk kommer ut i handeln, då blir det upp till bevis för konsumenterna om de vill köpa den lite dyrare men gladare mjölken.