Den ytterst relevanta frågan ställde Jan Björklund vid den riksdagsdebatt om jobben som Liberalerna initierat och som hölls i onsdags. Fokus låg på arbetsmarknaden för nyanlända. Det tar i genomsnitt sju år för en utomeuropeiskt född person att komma i arbete i Sverige – en förödande lång tid för såväl välfärdssystemet som för individen själv.
Svensk ekonomi går framåt, tillväxten har rullat igång och arbetslösheten sjunker – för svenskfödda, vill säga. Den samlade arbetslösheten i Sverige ligger på 7,9 procent. För inrikes födda är siffran dock 4,9 procent medan den för utomeuropeiskt födda ligger så högt som 21,5 procent (Arbetsförmedlingen 10/3).
Samtliga partier är överens om att fler vägar in på svensk arbetsmarknad behövs. Löfven var verkligen på krigsstigen den här
förmiddagen i kammaren. Hans aggressivitet bottnar i att de borgerliga börjat tala om behovet av lägre ingångslöner. Det driver den gamle Metallordföranden till vansinne. ”Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera fattiglöner”, dundrade Löfven och lade till att ”ni kan kalla det vad ni vill, startjobb, ingångsjobb eller nystartsjobb”. Efter debatten bemötte statsministern Liberalernas och Moderaternas anklagelser om att Löfven ljuger: ”De får säga vad de vill”. Det var tydligen denna dags mantra. Statsministern behöver verkligen slipa på sin retorik.
Ett annat mantra som Socialdemokraterna med pinsamt utstuderad tydlighet nu upprepar som papegojor är "den svenska modellen". Det mesta ingår numera i begreppet när socialdemokrater debatterar. Som när högskoleminister Helene Hellmark Knutsson förklarade varför hon tillsatt en utredning om högskolans intagningssystem (DN Debatt 17/3): "Detta är ett sätt att göra det möjligt för Sverige att konkurrera med kunskap istället för med låga löner. Det är i sin tur en viktig del av den svenska modellen som vi ska fortsätta att utveckla". Ja, allt handlar visst om den svenska modellen – och lönerna.
Sänkta löner ingår inte i modellen, enligt statsministern, varpå han anklagades för att ljuga. Jan Björklund förtydligade att ingen talat om att sänka några löner. Det är ingångslönernas nivåer som debatten ska handla om. Det vill säga löner som i dag inte betalas ut på grund av att jobben inte är tillsatta. Istället går människor på bidrag – en ordning som Socialdemokraterna tycks föredra. Men bidragslinjen är kanske en acceptabel variabel i den svenska modellen?
Istället för lägre ingångslöner satsar regeringen på utbildning och validering av utländsk sådan. Det behövs, men räcker inte. Svensk arbetsmarknad är fortfarande ett svårintagligt fort för många människor. Enda vägen in är ett så kallat enkelt jobb. Det absolut vanligaste jobbet för utrikes födda i Sverige är städare, visar en SCB-undersökning. 35 000 av de 69 100 personer som har det som yrke är födda utomlands. Det är en dessvärre bransch som regeringen försämrat radikalt genom halveringen av rutavdraget.
Moderaterna gav samma dag beskedet att det inte blir något beslut om lagstiftade lägstalöner under en moderatledd regering. M går därmed emot övriga borgerliga, som är märkbart irriterade. Förmodligen störde det även S störda då M:s tilltag försämrar den tilltänkta konflikten med huvudkonkurrenten. Strategiskt är kanske Moderaternas plan riktig, men realpolitiskt är den dålig. För även om det vore olyckligt om staten lade sig i svensk lönebildning, så behöver facket känna pressen. Mer måste göras för att svensk arbetsmarknad ska bli mer lättintaglig.