Farlig polisiär frånvaro

När polisen brister i skydd och brottsbekämpning brister en grundval i samhället.

Corren 6 november. Privat tjuvjakt i Vikingstad.

Corren 6 november. Privat tjuvjakt i Vikingstad.

Foto:

Ledare2014-11-13 03:59
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Mörka tider är inbrottstider. Det säger nästan sig självt, i dagsljus är det svårare att komma undan med olaglig verksamhet än under natthimlens skydd. Östergötland har varit utsatt den senaste tiden. I Vikingstad har ortsborna fått nog och patrullerar gatorna kvälls- och nattetid för att skrämma iväg eventuella tjuvar (Corren 4/11 och 6/11). Via Facebook mobiliserar och organiserar de sig i sina bilar och har via det sociala nätverket koll på varandra. Fler ”nattvandrare” efterlyses till gruppen och engagemanget har växt sedan nya inbrott skett, ”skumma skåpbilar” kört omkring och ”bus” förekommit i närområdet. Kontentan är att polisen inget gör - ”De prioriterar inte Vikingstad, vilket tjuvar/snorungar/idioter vet om”. Så ”tyvärr måste vi själva ta tag i det”.

Polisen är i grunden positiv till sådana här civila initiativ, så länge som ingen utsätts för fara eller brott. Att övervaka, registrera och tipsa har man rätt till, och i vissa fall till och med ingripa fysiskt. Men det finns också en risk att händelser går över styr, såsom de gjorde i Lidhult utanför Ljungby i slutet av sommaren. Tre män misstänkte att en 23-åring var inblandad i stölder av fyrhjulingar och åkgräsklippare, de bakband, misshandlade och körde bort honom på ett lastbilsflak. Häromveckan dömdes de tre männen till fängelse för människorov. I Ljungby har Facebookgruppen Trygga vår landsbygd startats på grund av polisens otillräcklighet gällande stölder på landsbygden. Gruppen tar avstånd från våldet, men frustrationen är stor.

Också i Kisa och Åtvidaberg känner invånarna oro. Där ska de lokala polisstationerna läggas ner och ersättas med kontor, utan tillgång till datorer och vapen. Inte bara privatpersoner utan också företagare på orterna är bekymrade över utvecklingen. För att inte tala om poliserna själva som känner att de inte kommer att kunna utföra sitt jobb ordentligt. Framför allt förmodas det brottsförebyggande arbetet bli lidande när närvaron minskar. I Kisa har Kjell Axelsson, före detta närpolischef, tagit upp en protestlista. Hans dom över den nya polisorganisationen och länspolismästare Ulrika Herbst är hård: ”Den som påstår att nyordningen är en kvalitetsförbättring snackar skit” (Corren 11/11).

Allmänhetens besvikelse och irritation är förståelig. Vikingstad- och Kisabor, åtvidabergare och Ljungbybor känner otrygghet i sina hem och för sin egendom. En stats främsta uppgift är att ombesörja medborgarnas säkerhet. Detta sker genom polismyndigheten. När uppgiften inte sköts utan inbrott, stölder och andra brott förblir ouppklarade, går något mer än trygghet och ägodelar förlorat. Förtroendet för ordningsmakten suddas ut och människor kan börja att otillbörligen ta saker i egna händer: ”Tyvärr måste vi själva ta tag i det”…

Ett starkt civilengagemang, att människor litar på och hjälper varandra, är grunden för ett gott samhälle. För att detta ska inbegripa fred och trygghet är det av yttersta vikt att våldsmonopolet och brottsbekämpningen fungerar tillfredsställande. Annars förlorar statsmakten sin legitimitet på området. Då får vi en farlig utveckling mot ett anarkistiskt samhälle som de flesta av oss inte vill ha.

Läs mer om