Föräldrar ska äta middag med sina barn – annars väntar gängen

Gemensamma måltider ger sådant som barn behöver för att stå emot gängens rekryteringsförsök.

Barn mår bra av gemensamma måltider.

Barn mår bra av gemensamma måltider.

Foto: Isabell Höjman/TT

Ledare2025-06-22 21:00
Detta är en ledarkrönika. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Polisen i Linköping varnar i en artikel i Corren föräldrar inför sommaren – kriminella är på jakt efter barn att rekrytera.

Som läget är i dag i Linköping kan barn och unga på kort tid dras in i tung kriminalitet. Och det accelererar snabbt, säger kommunpolis Jessica Ljung. Det som börjar med att vakta en port kan sluta med ett morduppdrag.

Det finns inte heller några fredade platser. I de bostadsområden där många föräldrar tror sig trygga kan det vara som farligast. Kommunpolis Elin Claesson ger exempel på områden i riskzonen – Ekängen, Vikingstad, Malmslätt, Rappestad.

Vad går då att göra som förälder?

I artikeln listas olika varningstecken. Polisen tipsar föräldrar och andra vuxna om frågor att ställa till barn. Det handlar om kompisar och musik. Om varifrån de får pengar. Om de har skippat skolmat för hämtmat.

Många av frågorna är jordnära. Ämnena är sådana som familjer i generationer har pratat om vid köksbordet.

"Hur var det i skolan? Vad fick ni att äta?"

Det kan därför framstå som konstigt att polisen ska behöva tipsa vuxna om att prata med barn och unga om de här sakerna. Men det är det inte.

För ett problem är nog att allt färre äter tillsammans på kvällen, vilket har lett till färre samtal och att familjer glider isär. Och utan återkommande stunder tillsammans runt bordet blir barn sämre rustade att stå emot rekryteringsförsök.

Men innan vi fördjupar oss i vad som försvinner med måltiderna – lite statistik.

Cirka 40 procent av måltiderna i vardagen äter inte svenska familjer tillsammans, enligt en stor nordisk studie gjord för ett antal år sedan. På helgerna, då förutsättningarna är bättre, är fortfarande var tredje måltid inte gemensam.

Att det försvinner något betydelsefullt med måltiderna vet vi också. Forskning visar att gemensamma måltider minskar risken för ätstörningar och depression. Barn som växer upp med gemensamma måltider får bättre självförtroende.

Barnfamiljer bör tidigt börja äta tillsammans, säger psykolgen.
Barnfamiljer bör tidigt börja äta tillsammans, säger psykolgen.

Att barnfamiljer tidigt börjar äta tillsammans är därför viktigt, säger psykologen Kajsa Järvholm. Intervjuad i Svenska Dagbladet för ett antal år sedan listar hon en mängd fördelar som en återkommande stund runt matbordet ger. Att umgås och regelbundet se varandra förbättrar kommunikationen och känslan av närhet. Barn och ungdomar känner sig som en del av familjen.

– Man kan stämma av hur man mår, hur det är. Större barn får chans att berätta om vad de har varit med om. Och när föräldrarna talar om sina sätt att hantera olika situationer blir de förebilder för hur barnen kan lösa sina problem, säger Kajsa Järvholm i SvD.

Alltså. Gemensamma måltider ger allt det där som barn behöver för att ha en chans att stå emot gängens rekryteringsförsök – som självförtroende, känsla av gemenskap i familjen och goda vuxna förebilder.

Hur hittar vi då tillbaka till familjemiddagar varje dag i veckan? Det kräver en större attitydförändring.

Författaren Bee Wilson har skrivit en bok om måltidernas förändrade roll. Hon konstaterar att många världen över inte längre har tid att äta tillsammans. Människor har planerat livet på ett sådant sätt att tiden för gemensamma måltider har utraderats.

I dag är mycket anpassat efter att mat är något som äts när man hinner eller känner för det. Enligt en europeisk studie från 2006 var det lika sannolikt att en måltid i Sverige intogs vid 16-tiden som vid 20-tiden.

Det förändrade sättet att äta har ställt om utbudet. Överallt går det att köpa kaffe att ta med. I livsmedelsbutikerna finns mängder med färdigmat. Och längs med E4 blir snabbmatsställena hela tiden fler.

Det är inte heller bara det att vi inte tar oss tid att äta tillsammans. Många verkar tycka det är jobbigt att göra något i köket.

När ett internationellt undersökningsföretag frågade personer födda mellan 1980 och 2000 om deras frukostvanor svarade 40 procent att flingor är en besvärlig frukost. Orsaken? Att det tar tid att diska tallriken.

Låt unga hjälpa till i sommar.
Låt unga hjälpa till i sommar.

Ska vi få till fler gemensamma måltider kommer det alltså att krävas en del. Så det är lika bra att börja direkt.

Därför kommer här ett ytterligare tips till föräldrar, mor- och farföräldrar och andra vuxna runt barn inför sommaren – ta er inte bara tiden att äta tillsammans varje kväll. Sätt barnen i arbete i köket. Låt dem sköta disken. Låt dem handla och laga mat.

För en stark familj – där alla behövs, där alla pratar med varandra och där alla har gemensamma måltider – bör vara mycket mer motståndskraftigt mot allt ont som finns i världen, inklusive de kriminella gäng som försöker rekrytera barn i Östergötland.