Ger man en hungrig en fisk är han mätt en dag. Ger man ett fiskespö är han mätt resten av livet. Argumentet används av en del som inte ger pengar åt tiggare. Det ger bara lindring för stunden och är ingen hållbar hjälp. Snarare tvärtom. Tiggarna får förlita sig på andra för sin försörjning, istället för på sin egen förmåga.
Valentin Preda ger inga fiskar. Han förser bybor på den rumänska landsbygden med fiskespön i form av kunskap i ekonomi och företagande. Med sitt breda kontaktnät, knowhow om EU-bidrag och samarbete med hjälporganisationer som Hjärta till hjärta, skapar han arbetstillfällen genom lokalt småföretagande - "nycken till att lösa Rumäniens fattigdomsproblem" (Corren 7/2).
Ut med "jultomtementaliteten" (vällvillig med destruktiv) och in med företagsandan!
Härligt positivt besked.