Regeringens betygsutredning vill skrota det underkända betyget F och i stället införa en tiogradig betygsskala där en etta, tvåa eller trea är låga men godkända betyg.
Allt annat lika är det bra. I dag har vi ett underkänt betyg som helst inte ska användas. Det finns en föreställning om att alla ska kunna få minst det godkända betyget E vilket gör lärares arbetsbörda orimlig, att lärande anpassas bort samt att elever godkänns trots bristande kunskaper – en av många ingredienser som bidragit till betygsinflation.
Hur betygsinflation ska bekämpas och likvärdighet i bedömningar säkras, är vad utredningen kretsar kring. Men minst lika viktigt är vilka kunskaper som faktiskt bedöms och ligger till grund för betygssättningen.
Ödesfrågan för svensk skola är om vi har ett starkt kunskapsideal med tydliga krav på vad elever ska tillgodogöra sig. Ofta är det här det brister, när diffusa förmågor tar för stor plats på bekostnad av konkret ämnesstoff.
Vid betygssättning blir detta tydligt vilket två fiktiva exempel visar. Först har vi Pelle som inte gått på svensklektionerna i vare sig åttan eller nian. Medan klasskamraterna läst romaner, skrivit texter och tränat muntlig framställning, har Pelle suttit hemma och spelat dataspel. Nu är det dags för slutbetyg och om Pelle inte får ett godkänt betyg kommer han inte in på gymnasiet.
Då börjar den stora skattjakten, där Pelles lärare – ivrigt påhejad av skolledare och specialpedagoger – ska gräva i högarna från årskurs sju och se om han ändå inte visat något som kan anses svara mot betygskriterierna. Det kan också skapas kompletteringsuppgifter, eventuellt i samband med lovskola där två års studier påstås tas igen på några dagar.
Simsalabim har en elev släppts igenom och fått samma betyg som klasskamraten som varit på varje lektion och trots svårigheter bitit ihop och kämpat sig till ett godkänt betyg.
Sedan har vi Lisa som var hemmasittare i sjuan och åttan, men som har närvarat i nian. Hon gillar historia och får ett bra betyg i det ämnet eftersom hon haft höga poäng på alla prov i nian. Att hon inte kan något av det som klasskamraterna studerat under två år har ringa betydelse. Det är alltså möjligt att lämna grundskolan med fina betyg utan att veta vem exempelvis Gustav Vasa var.
Inom ramen för lärares autonomi krävs en enhetlig progression där det för varje läsår finns mätbara kunskaper som inte får missas. Lika viktigt som att säkra likvärdighet i betygssättning, är att säkra likvärdighet i vad elever förväntas lära sig.
Jonatan Lönnqvist är sångare, lärare och skribent bördig från Linköping.