Glöm att kommunen driver små förskolor – det får snart andra fixa

När östgötska kommuner bygger nya förskolor blir de allt större.

Den lilla förskolan Oljekrukan i Mjölby är snart borta.

Den lilla förskolan Oljekrukan i Mjölby är snart borta.

Foto: Annica Hesser

Ledare2025-04-05 09:00
Detta är en ledarkrönika. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Lägg inte ned Mjölby kommuns sista lilla förskola, vädjade nyligen en mamma i en insändare i Corren. Förskolan hon vill rädda heter Oljekrukan. Där går 17 barn. Och för många föräldrar låter det nog som en dröm.

Allt talar dock för att små förskolor drivna av kommuner är på väg att försvinna. Tyvärr. Alla trender talar emot små enheter.

Visst. Det finns gott om politiker som säger sig vilja behålla mindre förskolor och små barngrupper. Det märktes inte minst på senaste kommunfullmäktige i Linköping. Där fick Kristdemokraterna igenom ett beslut – mot S+M-styrets vilja – om att minska barngrupperna i förskolan.

Men det är inte säkert att det nya maxtaket i Linköpings förskolor blir verklighet. Skälet? Det saknas pengar. Beslutet togs utan att det finns en plan för hur det ska finansieras.

Det här är också talande. Kommunerna anser sig inte längre ha råd med mindre förskolor. År av hög inflation, svag konjunktur och minskande barnantal gör ekonomin ansträngd. Samtidigt kämpar många kommuner med gamla slitna lokaler och med att hitta personal. Och lösningen på alla de här problemen blir nya stora förskolor.

För ju fler barn som går att trycka in under samma tak desto större blir stordriftsfördelarna. Kan en stor förskola ersätta tre små kan det sparas in på kök, personal och byggkostnader. Fler pedagoger på samma plats gör det också enklare att täcka upp för kollegor, när någon är frånvarande. Och färre barn under året och mellan åren kan enklare hanteras, genom att öppna och stänga avdelningar.

Den här omställningen märks redan. Utbildningsförvaltningen i Linköping satte förra året 60 platser som ett minimum om det ska byggas nytt. Då inleddes även en översyn av vilka förskolor som har 40 platser eller färre.

Förskolan Hackel i Rimforsa har plats för 160 barn i åtta avdelningar på två våningar.
Förskolan Hackel i Rimforsa har plats för 160 barn i åtta avdelningar på två våningar.

Bygger en kommun nytt byggs det också stort.

I Ödeshögs läggs sista handen på en ny förskola för 80 barn. Den förskola som Mjölby kommun snart ska inviga i Mantorp kan ta emot 110 barn. Kinda kommuns nya förskola i Rimforsa, som stod klar hösten 2023, har plats för 160 barn. Och i Motala beslutade politikerna för ett par månader sedan att en ny förskola för upp till 160 barn ska stå klar 2027.

Vad ska då föräldrar göra som vill ha små förskolor? I framtiden talar mycket för att utbudet av mindre förskolor – av samma storlek som Oljekrukan i Mjölby – kommer att bli något som privata utförare behöver stå för. Det blir en nisch för aktörer som föräldrakooperativ eller Svenska kyrkan.

Utvecklingen är inte önskvärd. Men problemet är att det inte går att driva förskolor med bara god vilja – det behövs pengar. Och det är vad kommunerna saknar.