Jordbruksverket vill skärpa kraven på alla som håller djur för sällskap och hobby. Och det med besked.
Det första förslaget från myndigheten var långtgående. Det innehöll sådant som att sköldpaddor inte ska få badas. Husdjur ska inte få äta levande insikter. Och det ska krävas betydligt större ytor för att hålla kaniner och höns.
Omfattande protester tvingade dock Jordbruksverket att dra tillbaka förslaget, vilket gjordes sent på torsdagen. Myndigheten erkände dock inga fel i sak – bara i kommunikationen.
Generaldirektör Christina Nordin motiverade omtaget i Aftonbladet med att reaktionerna blivit större än de trott och förslaget skapat oro och ilska. Avdelningschef Annett Kjellberg sa att det har funnits många missförstånd kring förslaget. Vägen framåt härifrån ansåg hon vara mer av tydlighet och dialog.
Kanske inser Jordbruksverkets ledning vad som har gått snett. Eller så gör man det inte. Och med risk för att det är det senare så låt oss för tydlighetens skulle gå igenom vad som var fel.
Det mest uppseendeväckande med förslaget var inte det som fick mest uppmärksamhet – de nya kraven för kaniner och höns. Och då var det ändå en hel del konstigheter med dem.
Som att en kanin ska ha 10 kvadratmeter att röra sig på inomhus. Det här samtidigt som en häst på 600 kilo ska ha en box på 9 kvadratmeter, enligt samma myndighets krav.
Ett annat förslag var att tio höns i framtiden ska ha ett hönshus på minst sex kvadratmeter och en hönsgård utomhus på cirka 25 kvadratmeter. Detta samtidigt som det på gårdar med massor av höns får hållas 9,5 hönor per kvadratmeter utan krav på utevistelse.
Dessa hårt kritiserade förslag har ändå en viss logik. Utrymmeskravet för en kanin tar hänsyn till att djuret inte kommer ut på bete, som hästen. Och höns i stora besättningar har en stor totalyta att röra sig på, även om de är många.
Dessutom finns det ett perspektiv till som Jordbruksverket nog inte vågar andas om – inte ens när myndigheten framöver ska bli tydligare i sin kommunikation. Och det är att det är alltför vanligt att djur i de minsta besättningarna inte tas särskilt väl omhand.
På de professionellt driva lantbruken finns det människor som ägnar hela dagarna åt att se efter djur och har utbildning för det. Men bland den grupp av djurägare som håller djur för hobby eller sällskap finns det långt fler utan någon tidigare erfarenhet av djurhållning. Och då är risken större att djur far illa, vilket gör att staten hårdare behöver reglera den småskaliga djurhållningen än den storskaliga.
Med det sagt. De allra, allra flesta som håller djur för sällskap eller hobby tar otroligt väl hand om dem. Många husdjur behandlas som familjemedlemmar.
Om hundar och katter förr avlivades när de blev skröpliga tar vi dem nu till djursjukhuset för intensivvård. Många hundar lämnas inte heller hemma när ägarna drar till jobbet, utan körs iväg till hunddagis. Vi köper även allt dyrare mat och prylar till pälsklingarna.
Man kan säga att hundar numera behandlas som barn. Och höns, kaniner och vandrande pinnar tas om hand som hundarna en gång gjorde.
Den fördjupade relationen till sällskapsdjur är dock bara en av flera saker som sakta men säkert förändrar vår syn på djur. Ny forskning gör att vi vet alltmer om vad djur känner i olika lägen.
Dessutom finns det en högljudd politisk rörelse för att ge djur och natur allt större rättigheter. Och för den som tycker att floder ska ha juridiska rättigheter är det inte långt till att vilja lagstifta bananflugans rätt att inte bli uppäten av en groda i ett terrarium.
Förr eller senare kommer den nya synen på djur också att leta sig in i lagstiftningen – och i det läget kommer de starka grupperna av djurrättsaktivister att trycka på för att de nya reglerna ska bli så långtgående som möjligt. Och det verkar ha varit vad som höll på att hända nu.
De gamla djurskyddsbestämmelserna för djur som hålls för sällskap och hobby är nästan 30 år gamla. De nya regler som Jordbruksverket föreslog var dock mer än en anpassning till dagens attityder – det var ett försök att påverka vår syn på djur i en radikal riktning.
För när sköldpaddor inte ska badas eller grodor matas med levande bananflugor är vi nära idén att djuren ska vara fria egna individer, som vi människor inte har rätt att hålla.
Det här var också problemet med Jordbruksverkets förslag till nya regler. Det var inte en lagstiftning för djurhållning, utan för djurhållningens långsamma avveckling.