Hongkongs demokratiska kamp

Demonstranter för Hongkongs demokrati pÄ Sergels torg 2014. Nu Àr det för tyst frÄn Sverige tycker Daniel Persson.

Demonstranter för Hongkongs demokrati pÄ Sergels torg 2014. Nu Àr det för tyst frÄn Sverige tycker Daniel Persson.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT

Ledare2019-07-17 05:00
Detta Àr en ledare. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

PÄ Hongkongs gator demonstrerar hundratusentals mÀnniskor för att skydda regionen frÄn den kinesiska kommunistdiktaturens inflytande. FrÄn Sverige Àr det dÀremot tyst. Utrikesminister Margot Wallström (S), som annars Àr direkt tystlÄten, har inte yttrat ett ord till stöd för de demokratitörstande demonstranterna. DÀremot har hon kallat skeendet intressant (TT 17/6).

NĂ€r utrikesministern i februari lĂ€ste upp regeringens utrikespolitiska deklaration för riksdagen pĂ„stod hon att Sverige skulle inleda ”en offensiv för demokratin”. För att göra det lite lĂ€ttare för sig begrĂ€nsade regeringen dock offensiven till att gĂ€lla Europa. Dock förklarade hon att den skulle mĂ€rkas av i all utrikespolitik.

Om inte Hongkong Ă€r vĂ€rt att stĂ„ upp för sĂ„ Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ delar av vĂ€rlden det. Hongkongs sĂ€rskilda administrativa region, som det formellt heter, Ă€r formellt sett en del av Kina. FrĂ„n 1841 och fram till 1997 var Hongkong en brittisk koloni. Alltsedan det illavarslande överlĂ€mnandet till Kina för 22 Ă„r sedan har dock Hongkong existerat under policyn ”Ett land, tvĂ„ system”. Till stor del styrs dock Hongkong frĂ„n Peking med hjĂ€lp av politiska marionetter. Hongkongbornas frĂ€msta sĂ€tt att uttrycka sitt missnöje Ă€r just genom protester vilket har gjort folket till nĂ„got av Sydostasiens fransmĂ€n pĂ„ det omrĂ„det. Det rĂ„der heller ingen brist pĂ„ allvarliga frĂ„gor att protestera mot.

Hongkong Ă€r unikt. Den ekonomiska friheten i regionen Ă€r vĂ€rldsledande, Hongkong har toppat amerikanska tankesmedjan Heritages ekonomiska frihetsindex 24 Ă„r i rad. PĂ„ en yta mindre Ă€n Öland bor och verkar 7,4 miljoner mĂ€nniskor. De betraktar sig inte som kineser. Enligt undersökningar frĂ„n universitetet i Hongkong ser de flesta sig som hongkongbor, blott elva procent skulle kalla sig kineser. Ju yngre nĂ„gon Ă€r, desto mer negativ Ă€r den till Kina.

Det som nu har drivit ut mÀnniskorna pÄ gatorna för att protestera Àr en reform som skulle kunna anvÀndas för att lÀmna ut brottsmisstÀnkta personer till lÀnder som Hongkong saknar utlÀmningsavtal med, sÄsom Kina. Det Àr en allvarlig inskrÀnkning av Hongkongs sjÀlvstyre och demokratiska vilja och det finns ingen anledning att acceptera det. Sverige borde veta detta. Svensk-kinesiska Gui Minhai drev ett bokförlag i Hongkong men kidnappades i Thailand för att sedan som av en slump dyka upp i kinesiskt förvar.

Det pÄgÄr just nu en omfattande debatt i hela vÀstvÀrlden om kinesiska företag ska fÄ vara med och bygga nÀsta generations mobilnÀt. Dessa företag Àr tvungna att agera Ä den kinesiska statens vÀgnar och har en orovÀckande mÀngd tidigare militÀrer i lönelistorna.

Den kinesiska diktaturen Ă€r ett hot mot demokrati överallt. I Hongkong sĂ„vĂ€l som i Sverige. DĂ€r saknar de vĂ„r frihet och skydd frĂ„n den kinesiska staten. ÄndĂ„ vĂ„gar de stĂ„ upp för vad som Ă€r rĂ€tt. Att Sverige inte stĂ„r upp för demonstranterna gör inte skĂ€l för talet om en demokratisk offensiv, det pĂ„minner mer om en retrĂ€tt.