Från 1 februari kan byggbolag åter söka investeringsstöd för hyresrätter. Men trots nya regler kvarstår de grundläggande problemen – byggandet är dyrt, tar tid och når inte de människor som mest behöver det.
De nya reglerna innebär att anslagen delas upp mellan storstäder och övriga kommuner. Vidare att minst tio procent av lägenheter måste vara ettor och en åttondel erbjudas kommunen för att uthyras till unga eller användas till sociala kontrakt. Dessutom måste byggstart ske inom ett år efter att stöd har beviljats.
Stödet infördes ursprungligen 2017 med målet 15 000 nya hyreslägenheter per år. Men under de tre år som gått sedan dess har bara totalt 29 000 beviljats stöd – inte ens två års planerad produktion.
Våra strikta regleringar gör det överdrivet dyrt att bygga bostäder. Och även om investeringsstödet i viss mån kompenserar för detta, är det inte tillräckligt. Dessutom riskerar stödet att öka byggkostnaderna. Exempelvis kan materialleverantörer höja sina priser då de vet att byggföretagen har fått extra pengar.
De höga byggkostnaderna gör i sin tur att många människor, särskilt unga och äldre, inte har råd att flytta in i nyproducerade hus. Trots att hyrorna kan bli lägre i lägenheter byggda med stödet, har hyresgästerna i genomsnitt högre disponibel inkomst än i det totala lägenhetsbeståndet. Att vissa lägenheter öronmärks åt unga enligt de nya reglerna löser inte problemet med låg inkomst. Särskilt som högre hyror än tidigare tillåts.
Majoriteten av stöden gick dessutom till andra kommuner än de med störst bostadsbrist. I storstäderna beviljades visserligen fler stöd efter att stödnivåerna höjts 2018, men det har inte hjälpt svagare marknader i mindre kommuner. Efterfrågan är högre i storstäder, varför mer pengar kan hamna där.
Ett annat problem är att stöden kan försena projekt. Om ett företag inte får stöd ett år kan de föredra att vänta till nästa och söka igen, vilket inte hindras av byggstartskraven. Risken för detta ökar om företagen tror att regeringen dessutom kommer avsätta mer pengar, vilket skedde 2018. Ansökningarna om investeringsstöd var också betydligt fler än de som beviljades.
Inte ens byggföretagen förespråkade investeringsstödet, och Sveriges Byggindustrier har varit öppet kritisk. Det borde vara uppenbart att stödet inte nämnvärt har förbättrat för bostadsbyggande så här långt. Om bostadsbyggande verkligen ska öka måste fler ha råd att betala. För det krävs mildare regler för till exempel tillgänglighet, eller åtminstone direkta bostadsbidrag.