Julgranen, en förnybar resurs

Varje år köps tre miljoner julgranar i Sverige.

Julgranar på tillväxt.

Julgranar på tillväxt.

Foto: TT

Ledare2020-12-27 11:09
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Granen som utgör 42 procent av landets virkesvolym, och kanske även några procent av våra vardagsrum i jultid, är en resurs att räkna med. Skogen skapar mycket värde. Sverige är en av världens största exportörer av träprodukter, mestadels gran och tall, och trots att mycket skog har huggits på svensk mark i århundraden så finns mer skog än någonsin. 

Sedan år 1920, då riksskogstaxeringen startade, har virkesförrådet i de svenska skogarna ökat från 1658 miljoner skogskubikmeter till 3533 miljoner år 2020. De växande träden är inte bara en välsignelse för den svenska exporten och tillväxten utan också en del av lösningen på målet om minskade utsläpp av växthusgaser. Trä är, till skillnad från fossila resurser, en naturlig del av kolets kretslopp och att ersätta exempelvis plast eller betong med det innebär en inlagring av kol som resulterar i mindre koldioxid i atmosfären. 

Dessa vinster är dock inte självklara för alla. Lobbyn för att skogen ska stå orörd har vunnit mark hos både myndigheter och politiker. För att trä ska kunna ersätta fossil råvara så behöver dock skogen brukas. Avvägningen mellan att få ut mycket råvara och samtidigt ge förutsättningar för ett myllrande djur- och växtliv har länge balanserats väl. 

Frivilliga avsättningar av skog utgör cirka 5 procent av all produktiv skogsmark. Detta är områden som undantas från att brukas, utan att skogens ägare begär någon ersättning för det. Men ännu mer skog har blivit obrukbar efter att på godtyckliga grunder klassificerats som nyckelbiotop. 

Vad är en nyckelbiotop? Få har kunnat ge ett entydigt svar på det. Påtagligt är dock att inget miljömärkt bolag vill köpa virke som växt på något som kallas för en nyckelbiotop. Det blir osäljbart och obrukbart. 

Sådan är historien om den hotade äganderätten i skogen. Många emotsåg därför slutsatserna från utredningen som sedan 2019 arbetat med hur respekten för ägandet av skog kan tillgodoses i större utsträckning. ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen” hette den. Resultatet som presenterades i november i år har dock inte imponerat på särskilt många. 

Nyckelbiotopsinventeringarna kvarstår men föreslås byta namn, och staten uppmuntras att köpa ut mer skog för att den ska skyddas. När skogen behövs som mest, i omställningen till att i större utsträckning använda förnybara resurser, så behöver regeringen sätta ned foten. Förhoppningsvis kommer julgranarna i politikernas vardagsrum skapa insikt om att skogen behöver brukas för att kunna användas.