Portugal har bestämt sig – landet kommer inte att beställa det amerikanska stridsflygplanet F-35. Orsaken? USA ses inte längre som en pålitlig partner.
Fler länder lär resonera på samma sätt. Kanada ser redan över möjligheten att ersätta en del av sina amerikanska stridsflygplan med ett nytt plan från en europeisk leverantör. I Schweiz diskuteras möjligheten att riva upp landets köp av F-35.
Omprövningarna är förståeliga. Donald Trump har på kort tid i grunden skadat relationerna med USA:s viktigaste allierade i Europa och Nordamerika. Inte nog med att Trump sträckt ut en hand till Ryssland och hotat med att lämna Nato. Den amerikanska presidenten återkommer ständigt till att han vill lägga under sig Kanada och Grönland.
Förhoppningsvis är det mest snack från Trumps sida. Men i det här fallet spelar det inte så stor roll. Skadan är redan skedd. Vem vill köpa ett luftförsvar av en lynnig stormakt?
Allt tyder därför på att många länder tvingas tänka om kring hur stridsflyg införskaffas i framtiden.
Tidigare sågs det som att köp av F-35 gav två saker – nya flygplan och fördjupade relationer med USA. Men Donald Trump har nu visat att varken historiska allianser eller stora försvarskontrakt spelar större roll. Snarare framstår det riskabelt att vara beroende av amerikanska system och komponenter för att luftförsvaret ska fungera, då det riskerar att öppna för amerikanska påtryckningar.
För Linköping och Saab kan det här geopolitiska skiftet förändra allt. Inte bara det att marknaden för Jas Gripen kan bli oändligt mycket större. Det har även blivit viktigt för Kanada och Europa att värna förmågan att producera egna stridsflygplan.
Konstigt nog velar fortfarande svenska politiker och Försvarsmakten om vad som ska komma efter Gripen. Man verkar fortfarande – som om ingenting har hänt – utgå ifrån de tre möjliga vägar som Försvarsmakten skissade 2022, trots att två av vägarna ser mycket sämre ut idag. Låt oss ta dem en i taget.
- Sverige ska köpa ett färdigt plan från en utländsk tillverkare. Det vill säga köpa ett amerikanskt stridsflygsystem, för att bli ännu närmare knuten till USA. Det bör inte vara ett alternativ längre.
- Sverige ska gå med i ett internationellt samarbete för att utveckla ett nytt stridsflygsystem. Men trycket lär öka på de samarbeten som finns när fler länder vill sluta köpa amerikanskt. Det riskerar att leda till långdragna processer med många viljor, där kostnaderna skenar och slutprodukten blir en dålig kompromiss.
- Sverige bygger ett eget plan. Och det här alternativet framstår som det enda riktigt säkra, särskilt när det innebär att Sverige gör sitt för att värna försvarsindustriell förmåga i EU.
Något mer som talar för att Sverige snabbt bör bestämma sig för att tillverka ett nytt stridsflygplan i Linköping efter Gripen är att marknaden har ändrats. Jämfört med tidigare lär allt fler länder kunna köpa de färdiga planen, och i närtid kunna göra beställningar på Gripen E som håller igång produktionen i Linköping bortom 2030.
Utan fler beställningar riskerar produktionen att behöva avvecklas. Och det skulle innebära att viktig kompetens går förlorad. I värsta fall för alltid, vilket riskerar att omöjliggöra ett nytt svenskt stridsflygprojekt.
Frågan är dock vilka länder som vill beställa Gripen E och inleda ett djup samarbete med Saab om framtiden är oviss? Det ser ju inte särskilt bra ut att storkunden, svenska försvaret, fortfarande överväger att hoppa av. Och det här riskerar att allvarligt skada möjligheterna för Saab, Linköping och Sverige att ta hem beställningar av nya stridsflygplan i ett kritiskt och formativt skede.
Svenska politiker bör därför – som regeringarna i Portugal och Kanada – inse att tiderna har ändrats. Agerar riksdag och regering snabbt och redan nu slår fast att ett nytt stridsflygplan ska utvecklas och tillverkas i Sverige bidrar det till att öka säkerheten i Europa. Ett sådant beslut skulle även ge svensk försvarsindustri en möjlighet att ta marknadsandelar som bara för något år sedan framstod som omöjliga.
Viktigast av allt är dock att ett nytt svenskt stridsflygplan ger oss lite större makt över vår egen framtid. Det om något behövs i dessa dagar