Ledare: Danielsson, Ericsson och Oscarsson har något för sig

De har något för sig, de tre östgötska kristdemokraterna Staffan Danielsson i Bankekind, Dan Ericsson i Kolmården och Magnus Oscarsson i Ödeshög. De förankrar KD som landsbygds- och lantbrukarparti. Ett uttryck för det är arrangerandet av Lantbrukets dag i riksdagen torsdagen den 7 december.

Men låt oss ta allt från början.

Ska man vinna ett riksdagsval behöver man attrahera de väljare som står och väger mellan två block. Ofta är det inte många.

Så länge Alliansen stod mot de rödgröna och SD satt vid sidan av var – om vi ska generalisera det – den tänkta blockbytaren en ung kvinnlig sjuksköterska i storstaden. Fick man hennes röst fick man regeringsmakten.

Men när C började stödja en S-regering i januari 2019 ändrades allt. Då uppenbarade sig en helt ny grupp av potentiella blockbytare – borgerliga landsbygdsväljare som röstat på C. Viktiga frågor för den här gruppen, likt jordbruk, jakt och vägunderhåll, gick från att ses som perifera till valavgörande. Och kanske snabbast att reagera var M.

I februari 2019 utsåg M en landsbygdspolitisk talesperson. Det blev en nybliven riksdagsledamot från Ödeshög – lantbrukaren John Widegren, med över 300 hektar under plog. Han fick åka riket runt och tala om jord, skog och landsbygder.

Men snart minskade M:s engagemang, efter att storstadsfalangen knorrat. Samtidigt började KD växla upp. Det framstår som en uppdelning.

Därefter hårdnade striden mellan KD och C. Våren 2021 lämnade en av C:s lantbruksprofiler partiet – den tidigare LRF-toppen Staffan Danielsson, på Erikstad gård utanför Bankekind. Efter sommaren samma år blev han frontnamnet för nystartade Kristdemokratiska bondeförbundet.

Spolar vi fram till valet 2022 så ville alla partier vinna landsbygds- och småstadsväljarna, enligt statsvetarna. SD genomförde en stor landsbygdsturné. V satsade på bruksorter.

Hur gick det då i valet? C backade kraftigt i sina klassiska landsbygdsfästen. I samma områden gick särskilt SD framåt. Och maktskiftet var ett faktum.

För KD gick det däremot sådär. Landsbygdsväljarna flockades inte. Å andra sidan var utgångsläget svårt. När tidningen Land Lantbruk innan valet undersökte lantbrukarnas partisympatier blev SD största parti (28 procent), följt av C (26 procent) och M (24 procent). KD skrapade ihop sju procent.

KD verkar dock inte nedslås. Partiet har fått de två statsrådsposterna på det återskapade landsbygdsdepartementet. Och profileringen av KD som landsbygdsparti fortsätter, med tre östgötar som nyckelaktörer.

Riksdagsledamoten Magnus Oscarsson, tidigare lantbrukare i Ödeshög, samlar återkommande lantbruksbranschen till olika seminarium. Det är han som står värd för Lantbrukets dag i riksdagen den 7 december.

En av talarna på Lantbrukets dag är statssekreteraren på landsbygdsdepartementet Dan Ericsson, som när han satt i jordbruksutskottet på 90-talet kallades Dan Ericsson i Kolmården. Till skillnad mot landsbygdsminister Peter Kullgren så bottnar Dan Ericsson sedan länge i jordbruksfrågorna. Om Kullgren står för rubrikerna så står Ericsson för policyn. Och möjligen syns i publiken på Lantbrukets dag även Staffan Danielsson, vars betydelse för att legitimera KD som ett nytt landsbygds- och lantbrukarparti inte ska underskattas.

Om Danielsson, Ericsson och Oscarsson lyckas med projektet återstår att se. Men om det går vägen kan den politiska geografin i landet ritas om, och ha avgörande betydelse i framtida val.