Nyheten om en ”superbroccoli”, framodlad på Sveriges Lantbruksuniversitet, damp ner häromdagen. Den ska vara lika nyttig som en löprunda och berikad med ämnen som motverkar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den är framtagen med traditionella metoder för växtförädling, men med ny teknik som gör att växtförädlingen går betydligt snabbare. Där traditionell växtförädling kan ske spontant i naturen under tusentals och på så vis förbättra grödor, kan de nya teknikerna korta ner den tiden till ett fåtal år. Det är fantastiska nyheter.
Vissa av de nya grödorna kommer som superbroccolin ha egenskaper som förebygger sjukdomar, andra har mer subtila positiva egenskaper. Till exempel finns en lök som inte får en att gråta samt en paprika som ger betydligt mindre avfall än de vi är vana vid tagits fram. Det här är bara några av de första stegen som tagits mot en ny generation mat. Förra sommaren åts de första laboratorieodlade hamburgarna, något som också kan få stora konsekvenser för framtidens mat. GMO-odlade grönsaker en annan.
Just frågan om GMO, eller genmodifierade grödor, rör upp känslor och oroar en del. När superbroccolin presenterades på allehanda nyhetssidor hävdade till exempel Svenska Dagbladet (23/6) att den ”undgår lagen” och är helt oreglerad eftersom den inte genomgår samma kontroll som GMO-mat. Men svaret på varför det är så är enkelt: det är inte GMO-mat det handlar om, utan traditionell växtförädling med ny teknik. Att superbroccolin inte faller under samma lagar som GMO-mat är av samma anledning som vi inte har likadana regler på parkeringsplatser och motorvägar: Det är två olika saker. Naturligtvis finns det regler som kontrollerar också superbroccolin, Livsmedelsverkets uppdrag är att kontrollera allt som säljs som mat i Sverige.
Det forskas intensivt på GMO-grödor och några har redan lanserats på marknaden. Ta till exempel det gyllene riset, som kan rädda livet på upp till 670 000 barn om året, som dör innan fem års ålder på grund av brist på vitamin A. Det gyllene riset har med GMO-teknik berikats med vitamin A och kommer troligen snart lanseras på bred skala. Det skulle göra underverk i framför allt Sydostasien, där problemen är som störst. I länder som Uganda kan en ny typ av banan som är framtagen för att motstå angrepp från skadedjur och bakterier slå igenom stort. Det skulle innebära att bönderna kan upphöra med giftig besprutning och dessutom göra livsmedelsförsörjningen i landet tryggare.
Att lösa livsmedelsförsörjningen i världen och få oss att äta nyttigare är en stor framtidsutmaning. Det går inte att göra utan ny teknik. Säger vi nej till förädling och GMO säger vi nej till bättre och nyttigare livsmedel. I väst lär vi klara oss utan, men för många andra väntar fortsatt lidande.