Nyttja lÀrarkompetensen som finns

Problematiskt att ensidigt premiera formellt avlagd lÀrarexamen.

LÀrare utan behörighet men med lÄng erfarenhet kan faktiskt vara mer kvalificerade.

LÀrare utan behörighet men med lÄng erfarenhet kan faktiskt vara mer kvalificerade.

Foto: TT

Ledare2021-02-19 06:52
Detta Àr en ledare. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

Regeringen skickade nyligen pÄ lagrÄdsremiss ÄtgÀrder för att öka lÀrarkompetensen. Det Àr ytterligare ett i raden av förslag för att hantera den brist som kommer att drabba svenskt skolvÀsende. Redan om drygt tio Är berÀknas det saknas 45 000 lÀrare.

I lagrÄdsremissen föreslÄs bland annat att huvudmÀnnens, alltsÄ kommunernas respektive friskolornas styrelsers, ansvar för fortbildning ska stÀrkas. Det ska ocksÄ införas försök med tillfÀlliga anstÀllningar under studierna för den som utbildar sig till lÀrare i svenska för invandrare eller svenska som andrasprÄk. DÀrtill ska undantaget frÄn krav pÄ lÀrarbehörighet vid tillsvidareanstÀllning, i bland annat sÀrskolan och pÄ komvux, förlÀngas till Är 2028.

Förslagen stÄr i kontrast till den senaste tidens diskussion om vikten av att anstÀlla behöriga lÀrare. Dagens Nyheter har rapporterat (9/2) om skolor som vÀljer bort sökande med lÀrarlegitimation, trots att det rÄder brist. Framför allt har det handlat om vikarietjÀnster dÀr skollagens krav pÄ behörighet inte gÀller.

Vid första anblick kan kritiken verka rimlig. Varför skulle man inte anstÀlla den med bÀst kvalifikationer? Men trots en god grundtanke finns det i verkligheten problem med att ensidigt premiera formellt avlagd lÀrarexamen.

PoĂ€ngen med behörighetssystem Ă€r att de ska tjĂ€na som garant för innehavarens yrkesskicklighet. Men det krĂ€ver att de formella meriterna faktiskt kan garantera rĂ€tt kompetens. TyvĂ€rr har det inte alltid varit fallet för svenska lĂ€rarutbildningar. De har lĂ€nge haft ett rykte om sig att dra till sig studenter utan andra alternativ. För ett par Ă„r sedan rapporterades till exempel om hur enkelt det Ă€r att bli antagen. 

NĂ„got Ă„r rĂ€ckte det i praktiken med att vĂ€lja samma svarsalternativ pĂ„ varje frĂ„ga pĂ„ högskoleprovet för att komma in. Att alltför mĂ„nga sökande inte Ă€r studiemotiverade mĂ€rks ocksĂ„ pĂ„ den höga avhoppsfrekvensen. Även sjĂ€lva utbildningarna har lĂ€mnat en del att önska. I den senaste granskningen frĂ„n UniversitetskanslersĂ€mbetet, UKÄ, bedömdes över 40 procent av förra Ă„rets utbildningar ha ifrĂ„gasatt kvalitet. 

Flera av dessa problem hĂ„ller pĂ„ att Ă„tgĂ€rdas. Men tillsvidare Ă€r formell examen inte den vattentĂ€ta merit som den borde vara. DĂ€rför kan personer utan behörighet men med exempelvis lĂ„ng erfarenhet faktiskt vara mer kvalificerade. Skolorna bör nyttja sĂ„dan kompetens dĂ€r den finns – inte slĂ€nga den i papperskorgen.