Kan en möbelhandlare vara tusen gånger rikare än självaste kungen? För alla som är födda efter 1800-talets mitt i Sverige borde svaren vara ett oreserverat ”JA!”. Före det som kallas den industriella revolutionen, var mänskligheten fattig, medellivslängden hälften av idag, barnadödligheten otäckt hög, verksamma medicinska botemedel sällsynta och överhetens tvångsmässiga utsugning av den breda massan hård.
Vad var det som hände? Ekonomhistoriken Deirdre McCloskey ger sitt svar i den nyligen utkomna boken ”Bourgeois Equality” (Borgerlig jämlikhet) som är den avslutande delen i trilogin som förklarar varför människor idag har det så mycket bättre än för två sekler sedan. Hennes tankar är intressanta och i sammanhanget framförda med rikliga exempel och med udden riktad mot andra förklaringar som länge dominerat debatten.
Enligt McCloskey består kapitalismens välståndsskapande kraft inte i att kapitalet växer (som Marx pekade ut och senare Piketty varit inne på), det är heller inte samhällsinstitutionerna i sig som förklarar utvecklingen (North, Coase, Acemoglu & Robinson), utan det är idéer! Och inte vilka idéer som helst.
Grunden är idén om mänskliga rättigheter – lika för alla. Skomakaren behöver inte bli vid sin läst. Om du uppfinner något och säljer det till någon annan, så har du precis lika stor rätt att behålla pengarna. I ett sådant samhälle öppnas oändliga möjligheter. För viktigast av allt, idéer kan korsas med andra idéer!
Någon måste se att det går att kombinera en gruvvagn som rullar på räls med en ångmaskin. När en enda människa insett detta, kan vem som helst bidra med tankar och förslag på hur ett lokomotiv kan konstrueras. Att det inte finns några statliga eller kulturella hinder mot utveckling är en fantastisk förändring och när den i sin tur kombineras med beundran för den som skapar något nytt, då är framtiden ljus.
Tyvärr är det många som kritiserar och beklagar att världen blivit en rikare, friskare och säkrare plats.
De konservativa saknar tiden då de fattiga visste sin plats och inte trodde att de var något; de andra måste nämligen fortfarande uppfostras. Socialister av olika slag kritiserar det de kallar ”exploatering”, klagar över inkomstskillnader som uppstår även när alla får det bättre, och de glömmer alltid att alternativet är sämre, dessutom har de aldrig förstått att välstånd måste skapas innan det kan fördelas.
Deirdre McCloskey menar att ”Betterment” (Förbättring) är det som kännetecknar världen efter 1800. Kapitalism är en oegentlig term för att beskriva vad som sker när fria nyfikna människor tillåts att göra bättre saker på ett bättre sätt. Och dessa förbättringar får sitt bestående värde när människor på marknaden är beredda att betala mer för det nya och bättre än för det gamla och sämre.
Den som på riktigt vill hjälpa fattiga människor har därför inget hållbart alternativ än att förespråka fria människor och fria marknader. Även om det leder till att någon driftig person blir rikare än kungen.