Ändå liknar brottsdebatten en budgivning där den som bjuder högst på antalet patrullerande poliser vinner. Sverige har fler poliser och civilanställda inom myndigheten än någonsin, men samtidigt löses färre brott. Boven i dramat är Linköpings CSI.
Här ligger nämligen NFC, det vill säga Nationellt forensiskt centrum, Sveriges CSI. Avdelningen ansvarar för den forensiska processen inom Polismyndigheten. Det vill säga kriminaltekniska platsundersökningar och laborativ verksamhet. De analyserar alla prover som tas från mobiler, fingeravtryck, pistoler, ja allt möjligt.
Men arbetet går väldigt långsamt. Siffror från brottsförebyggande rådet från 2021 över antalet uppklarade brott visar på mörker. Av de handlagda brotten hade en utredning från NFC bedrivits för bara drygt hälften, 51 procent, av dem. Handlagd är anmälda brott där polis, åklagare eller myndighet fattat ett beslut om att "lägga ner” brottet.
Det är en minskning med fem procent jämfört med 2020, då det dessutom anmäldes färre brott på grund av pandemin. Antalet utredda brott minskade inom samtliga redovisade brottskategorier mellan 2020 och 2021.
Samma mönster kan ses för personuppklarade brott 2021, brott när minst en person lagförts. Under 2021 minskade antalet personuppklarade brott med 10 procent, vilket innebär att 22 397 färre brott klarades upp i den kategorin jämfört med året innan.
Samtidigt som fler poliser finns på gatorna sker alltså allt mindre i labben. Det stoppar upp hela processen och gör att konstaplar, socialarbetare och åklagare sliter sitt hår.
Så vad är NFC:s problem?
NFC är överbelagda och har svårt att rekrytera behörig personal. Lönen är för låg för människor med så specialiserade kunskaper. Snittlönen ligger på 29 000 kronor, höj den till att börja med.
Men det är inte bara svårt att få folk till NFC. De som redan jobbar där vill inte stanna kvar. Tidningen Kvartal larmade i januari om att 7 av 15 anställda i den grupp som gör vapenundersökningar slutade hösten 2022. Utan kriminaltekniska undersökningar av vapen går bovar fria. Anställda vittnar om ett omfattande missnöje med Polismyndighetens ledarskap. Verksamheten är toppstyrd och man blir dåligt behandlad av ledningen, beskriver en anställd.
Rikspolischefen Anders Thornberg beskriver att NFC:s problem beror på ett ökat inflöde av brott. Det är sant att fler brott anmäls, men det borde en myndighet som just nu får allt de pekar på klara av.
Dessutom har det varit dåligt länge. Vintern 2018 rapporterade Expressen om två rånare. De skrev så här: “Rånarna trängde sig in i bostaden, knivskar sina offer och greps på plats. Men den tekniska analysen från NFC, Sveriges CSI, tar så lång tid att de gripna har släppts på fri fot.” Det var fem år sedan. Så kan vi faktiskt inte ha det.
Ett mål sattes upp 2020 för att dubblera antalet it-forensiker till 2024, men man har inte ens nått halvvägs, skriver SVT. Någonting behöver förändras.
Polisen har haft ledarskapsutmaningar länge. Från att ha direkt dåliga rikspolischefer till händelsen i vintras som slutade i ett dödsfall. Det verkar vara dags att leta efter chefer någon annanstans. Som det ser ut nu är NFC vara en flaskhals som stoppar ett tryggare Sverige.
Brottsligheten kommer inte minska om inte polisen gör sitt jobb. Det är tydligt att något måste ske nu. För det är i labbet i Linköping brotten kommer lösas.